Vad ska det stå på plakaten i år?

Ledare
PUBLICERAD:
Finansminister Magdalena Andersson (S) förstamajdemonstrerade i Malmö i fjol. Vad ska det stå på plakaten i år?
Foto: Johan Nilsson/TT
Just nu målas det på plakaten inför första majdemonstrationerna. Men vad ska stå på dem denna märkliga vår efter att den S-ledda regeringen lägger det ena högerförslaget efter det andra, därtill tvingade av januariavtalet?

Det är otänkbart att någon på arbetarrörelsens stora dag skulle sprida budskap som ”Privatisera Arbetsförmedlingen”, ”Sänk skatten för de högavlönade” eller ”Ge arbetsgivarna mer makt”. Men det är sådana förslag som den rödgröna regeringen nu lägger efter påtryckningar från Liberalerna och Centerpartiet till följd av januariavtalet.

Senast i raden är utredningsdirektiven till justitierådet Gudmund Toijer som i förra veckan fick uppdraget att se över reglerna för anställningsskyddet. Han ska föreslå utökade undantag från turordningsreglerna, göra det billigare att säga upp anställda, se över kompetensutvecklingen och stärka arbetsgivarnas ansvar för omställning.

Äntligen, jublar liberalerna, som nu ser chansen att förändra balansen på arbetsmarknaden i grunden. De vill försvaga facket, urholka de anställdas rättigheter och ge mer makt till arbetsgivarna.

En av den svenska modellens grundpelare utsätts för en hård attack, som till råga på allt initieras av en S-ledd regering. Det är nästan så att jag måste nypa mig i armen för att förstå att det är sant.

Förslaget har väckt vrede i den fackliga rörelsen. LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson vill att utredningen slängs i papperskorgen och Kommunals ordförande Tobias Baudin är rasande. Partiledningen går i otakt med facket och det är olyckligt.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) erkänner i DN att delar av direktiven är smärtsamma för Socialdemokraterna, men att de är nödvändiga för att leva upp till januariavtalet.

Alternativet hade varit ännu värre, menar till exempel Marie Nilsson, ordförande i IF Metall, som ska första majtala i Karlstad på onsdag. En M-KD-regering med stöd av SD hade gått ännu hårdare fram med arbetsrätten.

Ja. det må så vara, men om partiledningen till slut viker ner sig för främst Annie Lööfs krav har de sålt sin själ. Det här frågan får de inte ge upp utan hårt motstånd.

Förhoppningsvis kan facken och kloka arbetsgivare lösa frågan utan att det krävs en lagstiftning. De har ett år på sig att förhandla fram en lösning. Turordningsreglerna är inte det stora problemet på arbetsmarknaden, utan det är kompetensbristen.

Förhandlingar om undantag från turordningen brukar ofta leda fram till uppgörelser som alla kan acceptera. Lagen om anställningsskydd har sina brister, men fungerar i stort sett bra både för arbetsgivare och arbetstagare.

Att godtyckligt låta arbetsgivarna säga upp folk och dessutom göra det billigare rubbar balansen och förändrar samhället i grunden. Utan anställningstrygghet ökar otryggheten.

Otrygga människor vågar inte bilda familj och skaffa hus. Tilliten mellan människor skadas om arbetsgivarens godtycke får styra och utan tillit blir hela samhället svagare. Det borde den demonstrerande arbetarrörelsen slå fast på plakaten på första maj.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.