Alla borde vara läsambassadörer

Debatt
PUBLICERAD:
“På Världsbokdagen den 23 april, vill vi mana till såväl eftertanke som engagemang i fråga om läsning."
Foto: Jessica Gow/TT
Bildningsnivån i landet sjunker.

Svenska elevers läsförståelse har försämrats sedan 2000 även om tecken nu tyder på att den negativa trenden kan vara på väg att brytas. Men sedan 1995 har omkring en fjärdedel av landets bibliotek lagts ned och de som finns kvar har fått försämrade villkor. Andelen 16-24 åringar i Sverige som angav att de läst böcker på sin fritid varje vecka sjönk från 42 till 26 procent år 1982-2014 enligt SCB. 2016 tillsatte regeringen en utredning, Läsdelegationen, som fick i uppdrag att titta närmare på frågan. Föga förvånande blev en av slutsatserna att det idag finns alltför många elever som har en bristande läsförmåga när de slutar den obligatoriska skolan (SOU 2018:57).

Läsvanor, läsintresse och läsförmåga hänger samman, menar bland andra Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet. Bristande förmåga inom dessa områden leder i förlängningen till en ojämn maktfördelning mellan människor och riskerar att undergräva vår demokrati. Ett oroande tecken i tiden som skapar stora gemensamma samhällsutmaningar.

Internationell forskning visar att läsning, gärna i grupp, har hälsofrämjande effekter. Grannen Finland är ett föregångsland inom det område som ibland benämns biblioterapi. Litteraturvetaren Thor Magnus Tangerås menar att all slags litteratur kan ha en terapeutisk potential. Litteraturen kan hjälpa oss att finna ord och uttryck, förbinda ord och hjärta, språk och tanke som ger oss möjligheter till nya perspektiv. Tangerås forskningsresultat visar också att samtalen kring det lästa – att dela starka läsupplevelser med andra – i sig själv kan ha en läkande och stärkande effekt. Den som har tillgång till ett språk har möjlighet att uttrycka sig och ta tillvara sina rättigheter och skyldigheter som medborgare.

Vår slutsats blir att det således går att uppnå en rad samhällsviktiga resultat genom att prioritera läsning för både barn och vuxna. Föräldrarnas läsvanor spelar en avgörande roll för barns tidiga språkutveckling. Skolan roll är också oerhört central. Regeringen satsar under innevarande mandatperiod på bibliotek och läsfrämjande insatser. Men vi menar att det också krävs ett större, kollektivt ansvarstagande för att vända utvecklingen. Ett viktigt steg är att erkänna kulturen som ett viktigt medel för att nå ut. Kulturen tillför människan unika värden. Det professionella kulturlivet, de utövande konstnärerna, civilsamhället och de statliga kulturinstitutionerna är viktiga och måste ges större utrymme, på jämlika villkor, för att individer ska kunna växa och vår demokrati värnas.

På Världsbokdagen den 23 april, vill vi mana till såväl eftertanke som engagemang i fråga om läsning. Läs för barnen men läs också för dig själv. Samtala om litteratur och läsning på din arbetsplats, i din förening och i din familj. Delta i det offentliga samtalet. Skapa eller stötta lokala läsfrämjande åtgärder. Hitta nya arenor för möten och fördjupade samtal. Ta del av den rika skatt folkbiblioteken utgör och värna deras existensvillkor.

Som medborgare kan och bör vi alla vara läsambassadörer, enskilt och som kollektiv. Det är en fråga om hälsa, tolerans och demokrati.

Lars Mejern Larsson (S), riksdagsledamot Värmlands län

Malin Edgren, författare och initiativtagare till läslustprojektet Selmas Ettlingar

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.