• idag
    8 aug
    26°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    9 aug
    26°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    10 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    11 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    12 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

JÖK: En politik i otakt med folkviljan

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
"Medan en klar majoritet av svenska folket vill att regeringen skall minska de ekonomiska klyftorna innebär januariöverenskommelsen och politiska beslut för 2019 att klyftorna ökar både bland pensionärer och löntagare."
Foto: Jessica Gow/TT
De ekonomiska klyftorna växer snabbt i Sverige och januariöverenskommelsen minskar dem inte utan spär på den ekonomiska ojämlikheten.

Internationella organisationer som Internationella valutafonden, OECD och Oxfam har varnat och hävdar att vidgade klyftor fräter på den sociala sammanhållningen, skapar konflikter och allvarliga spänningar i samhället. Dessutom mår samhällen med stora klyftor sämre än de med mindre.

Nästan fyra av fem svenskar vill minska de ekonomiska klyftorna. Det visar en undersökning häromåret från NOVUS. Den fråga som ställdes var: ”Hur viktigt är det att regeringen försöker minska de ekonomiska klyftorna i Sverige?” Hela 78 procent tyckte att det var mycket eller ganska viktigt. Bland de rödgröna sympatisörerna var det 90 procent som tyckte det. Bland dem som sympatiserade med M, L, C eller KD var det 64 procent. Stora skillnader mellan blocken. Men, oavsett politiska preferenser var det en majoritet i respektive parti som tyckte att det var viktigt att minska de ekonomiska klyftorna.

I NOVUS undersökning ställdes också frågan om man tyckte att mer jämlika samhällen är bättre än samhällen med stora ekonomiska skillnader. Nästan tre av fyra (73 procent) ansåg att jämlika samhällen är bättre. Och inom alla partier var det en majoritet som hade den uppfattningen.

Undersökningar från flera länder visar på samma sak. I en studie från 2009, som omfattade 39 länder, ansåg en överväldigande majoritet av befolkningen att inkomstskillnaderna var för stora. Nya undersökningar från England och Skottland visar att åsikterna inte förändrats. En klar majoritet ansåg att de ekonomiska klyftorna mellan de med hög inkomst och de med låg inkomst är alldeles för stora. I en annan undersökning om globala frågor där det frågades om vad människor ansåg vara den största faran för världen var det ojämlikhet som var det absolut vanligaste svaret. I såväl USA som i Europa.

Internationella organisationer har varnat för vad som händer i samhällen med ökande klyftor. Internationella valutafonden (IMF), OECD och Oxfam höjer ett varnande finger. Vidgade ekonomiska klyftor fräter på den sociala sammanhållningen, skapar konflikter och allvarliga spänningar och gör att grupp ställs mot grupp. Oxfam skriver i sin senaste rapport att klyftan mellan världens fattiga och rika aldrig har varit så stor som nu. Länderna uppmanas att bryta den negativa trenden. Och det brådskar.

I en nyligen genomförd undersökning av OECD ställdes frågan till människor i 23 länder om de välbeställda borde bidra mer till välfärden. I varje land ansåg majoriteten att regeringarna borde beskatta de rika hårdare för att omfördela pengarna till dem som har det sämre ställt.

De ekonomiska klyftorna har löpt amok i Sverige. På lite drygt 40 år har Sverige, som sociologiprofessorn Göran Therborn visat, gått från att vara världens mest jämlika land till att ha en lika sned förmögenhetsfördelning som USA, Brasilien och Sydafrika – länder med förskräckande klyftor. Den rikaste hundradelen av svenskarna äger nu en större andel av den samlade förmögenheten än vad den rikaste hundradelen gör i USA.

Mår sämre när klyftorna ökar

Som de engelska forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett skriver i sin senaste bok Den inre ojämlikheten så mår alla sämre i mer ojämlika samhällen. Även de rika och de rikas barn. Forskning visar att bakom fasader av glitter, glamour och pengar i överflöd finns i många fall en social misär. För många rika tonåringar präglas tillvaron av tristess och brist på glädje. Svältfödda på kärlek och omtanke lever de i ett tillstånd som forskarna benämner Wealthy Fatigue Syndrome. En form av utmattning som är förorsakad av den leda som rikedom för med sig. Man spenderar pengar på lyxbilar, lyxbåtar lyxresor, alkohol och droger som ett sätt att döva tristessen. Förra året visade en larmrapport att Danderyd, där Sveriges rikaste bor, är den kommun i Stockholms län där de unga använder mest narkotika.

Politik i otakt

Folkviljan och politiken går i otakt runt om i världen och så även i Sverige. Medan en klar majoritet av svenska folket vill att regeringen skall minska de ekonomiska klyftorna innebär januariöverenskommelsen och politiska beslut för 2019 att klyftorna ökar både bland pensionärer och löntagare. De med den lägsta pensionen får en skattesänkning på 1200 kr per år. För dem med en pension på 30 000 kr sänks skatten med lite drygt 6 500 kr och för dem med mycket höga pensioner med drygt 10 000 kr.

Klyftorna ökar också bland löntagarna. De med en inkomst på 25 000 får en skattesänkning på 1 200 kr per år. De med en inkomst på 50 000 kr en sänkning på 9 000 kr. För dem med en inkomst på 75 000 kr sänks skatten med 10 700 kr.

De ekonomiska klyftorna i Sverige har ökat sedan 1980- och 1990-talet. Vi ser en utveckling som går i otakt med vad svenska folket tycker. Frågan är hur det står till med den politiska viljan att göra någonting åt saken.

Bengt Starrin

Professor emeritus

Karlstads universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.