Låt inte bankerna härja fritt

Ledare
PUBLICERAD:
Det var nödvändigt att Swedbanks vd Birgitte Bonnesen fick sparken, men det behövs mer för att räta upp storbankernas förtroende och för samhället ska få bättre kontroll över dem.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Swedbanks vd Birgitte Bonnesen fick sparken i går morse, några timmar innan bolagsstämman började. Det var väntat och nödvändigt, men det borde inte stanna där. Styrelsen har inte agerat i tid så den borde också bytas ut.

Det var första gången i den här skandalösa historien som bankens ledning agerade först, i stället för att invänta och reagera i efterhand. Bonnesen har suttit stilla och hoppats på att stormen som blåste upp i februari efter avslöjandena om misstänkt penningtvätt i Baltikum skulle mojna.

Det har den inte gjort utan uppgraderats till en orkan och förtroendet för Bonnesen är förbrukat. Till misstankarna om penningtvätt läggs nu anklagelser om insiderbrott, grovt svindleri och för att ha ljugit för amerikanska myndigheter. Det kan stå banken dyrt.

Den har redan förlorat en fjärdedel av sitt värde på börsen, och amerikanska skadestånd brukar uppgå till mångmiljardbelopp. Bonnesen har dock sitt på det torra ekonomiskt med en fallskärm på knappt 22 miljoner kronor.

Ilskan hos kunderna är stor och rådet är enkelt: Byt bank. Det finns andra lokalt ägda och styrda banker som inte letar lättförtjänta pengar på andra sidan Östersjön eller gör affärer med ryska oligarker.

Swedbank har tidigare tjänat grova pengar i Baltikum genom aggressiv utlåning. Efter finanskrisen 2008 hamnade Lettland på obestånd och fick ett nödlån från EU. I uppgörelsen hölls de systemviktiga bankerna under armarna, allt medan det lettiska folket sattes på svältkur med 25-procentiga lönesänkningar och en slaktad offentlig sektor.

Så såg det ut i hela världen. Över 20 miljoner jobb försvann när bubblan sprack efter Lehman Brothers konkurs. Regeringar fick gå in och rädda bankerna med skattebetalarnas pengar. Bankerna återhämtade sig snabbt, tre år efter krisen tjänade de svenska storbankerna mer än någonsin tidigare.

Det har fortsatt i samma riktning. I fjol gjorde de fyra tillsammans en vinst på 112 miljarder kronor. De har skyhöga marginaler på bolån, lägger ner kontor på landsbygden och flyttar huvudkontoret utomlands om de hotas med att betala mer i skatt. Något stort samhällsansvar tar de inte.

Staten behöver ett bättre grepp över finansmarknaden för att förhindra skandaler och oetiska affärer. Fackliga tankesmedjan Katalys har kommit med ett radikalt förslag som är värt att lyfta.

Det är nog få som vet hur pengar skapas i Sverige i dag. De flesta tror antagligen att det är Riksbanken och Stefan Ingves som bestämmer hur mycket pengar som ska finnas i omlopp. Men Riksbankens sedlar och mynt står bara för två procent av mängden pengar. Resten, 98 procent, har affärsbankerna skapat ur intet genom sin utlåning.

Resultatet är en ständig jakt efter nya lån och högre vinster, som i sin tur leder till skenande bostadspriser, växande klyftor och en osunt hög skuldsättning. Det ökar även risken för nya finanskriser.

Katalys föreslår att affärsbankerna inte längre ska få skapa pengar, utan att staten ska återta kontrollen över den svenska kronan. Bankerna ska bara få låna ut pengar de först lånat in. Det skulle kunna begränsa storbankernas makt och hindra skumraskaffärer som Swedbank har avslöjats med.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.