Högern är sig alltid lik

Ledare
PUBLICERAD:
Vilka partier ska få de 21 svenska platserna i EU-parlamentet efter valet 26 maj?
Foto: FREDRIK PERSSON / TT
Det ser ut att bli stora förändringar i EU-valet i slutet av maj. Partier som går kräftgång på hemmaplan ser ut att göra det också i valet till Europaparlamentet. Men slentrianrösta inte, sätt dig först in i vad partierna har gjort och vill göra i Bryssel och Strasbourg.

Miljöpartiet gick starkt i förra EU-valet och fick 15,4 procent och fyra platser i parlamentet. Nu landar partiet på 9,2 och riskerar att förlora två mandat enligt Novus opinionsmätning beställd av SVT och SR.

Liberalerna hette Folkpartiet förra gången och nådde 9,9 procent. Stödet har halverats och om tillbakagången för det mest EU-vänliga partiet fortsätter riskerar de att stå helt utanför. Under fyra procent blir det ingen plats.

Uppåt går det som väntat för Sverigedemokraterna som får 14,3 procent i mätningen. Det betyder troligen tre mandat och att avhoppade KD-politikern Charlie Weimers kan sikta in sig på fem år till i Bryssel, nu som företrädare för ett populistiskt nationalistiskt parti med rötterna i nynazismen.

På andra kanten går Vänsterpartiet starkt och ökar med 4,3 procentenheter till 10,6 procent. Feministiskt initiativ faller platt som en pannkaka och med blott 1,3 procent ryker deras enda mandat.

Socialdemokraterna ökar måttligt, men kan öka från fem till sex mandat när Sverige nu får 21 i stället för 20 platser efter Storbritanniens utträde (om det blir något). Centerpartiet och Kristdemokraterna växer också, men opinionsmätningar inför EU-val bör tas med en stor nypa salt. Det blir ofta sensationella svängningar i sista stund.

Det är viktigt med ett högt valdeltagande, men innan du går och röstar bör du sätta dig in i vad partierna har gjort och vill göra i EU-parlamentet. De senaste åren har arbetsmarknadspolitik och sociala frågor stått i centrum och det går en tydlig ideologisk skiljelinje mellan partierna till höger och vänster.

Det visar rapporten Slaget om arbetsmarknaden, skriven av frilansjournalisten Sigrid Melchior på uppdrag av Arena Idé. Hon har granskat hur de svenska parlamentarikerna röstat under 2014-2019. De har i stor utsträckning stått upp för sina vallöften.

S, V, MP och FI har till exempel röstat för att svenska kollektivavtal ska gälla alla som jobbar i Sverige. De rödgrönrosa partierna har röstat för schyssta villkor för lastbilschaufförer för att stoppa oseriösa åkerier, medan M, C, L och SD har röstat nej.

På onsdagen satte parlamentets konservative talman Antonio Tajani stopp för hela vägpaketet, som det arbetats med i fem år. Det är skandalöst.

Parlamentet har tagit beslut om att alla pappor i unionen ska få fyra föräldramånader. M, KD och SD var emot. De tre partierna röstade även nej till att säkra ungas anställningsvillkor och tillåta max sex månaders provanställning.

Högern har sagt nej till en europeisk arbetsmyndighet som ska se till att arbetsplatser är säkra och trygga. Sverigedemokraterna har röstat nej till skärpta krav på cancerframkallande ämnen på arbetsplatsen. Listan kan göras betydligt längre på när högerpartierna tagit löntagarfientliga beslut.

Det spelar roll vilka som företräder Sverige i EU. Vill du ha någon som står upp för en modern familjepolitik ska du rösta rött. Vill du värna den svenska modellen och arbetarnas rättigheter ska du rösta rött.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.