Öppet brev till politiker, tjänstemän och media om Dubbel markanvisning.
Av Karlstad kommuns Bostadsförsörjningsprogram 2017 noterar vi att den strategiska plan som kommunen arbetar efter har fyra målområden.
– En kommun för alla.
– En kunskaps - och tillväxtkommun.
– En miljösmart kommun.
– En attraktiv arbetsgivare.
Tre av förutnämnda målområden har bäring på bostadsförsörjningen i kommunen. Av dokumentet framgår att Karlstad ska vara en långsiktigt socialt hållbar kommun, en omtänksam kommun där alla känner sig trygga och välkomna. Ett övergripande mål i den strategiska planen är att karlstadsborna ska ha tillgång till bra bostäder.
En kommun för alla
Under denna rubrik kan vi läsa att ”kommunen ska utreda och redovisa handlingsalternativ som gör det möjligt att få fram bostäder till äldre som vill kunna flytta från dåligt anpassade boenden. Det gäller även där omgivande fastigheters marknadsvärde är låga”.
I linje med förutnämnda fattade Teknik- och Fastighetsnämnden redan den 19 oktober 2016 beslut om att pröva metoden Dubbel Markanvisning för att få igång byggnation i Karlstads ytterområden. Dubbel Markanvisning innebär att byggbolag som vill bygga bostäder på attraktiva tomter i centralorten först måste bygga i någon av Karlstads kransorter.
Glädjen var stor i Väse, Molkom och Norsbygden när vi fick höras talas om Dubbel Markanvisning. Nu äntligen trodde vi oss kunna se en förändring, det vill säga att det skulle börja byggas lägenheter i ytterområdena igen. Senast några lägenheter byggdes på någon av dessa orter var över 40 år sedan!
Men – läser man beslutet noga så gäller det dock endast totalt 2-4 exploateringar och så kallade ”lämpliga” sådana. Efter 2-4 genomförda markanvisningar ska arbetssättet utvärderas.
Aktuella Dubbla Markanvisningar motsvarar 24 lägenheter. I dagsläget har exploateringen kvarteret Kanoten/Tullholmsviken i centrala Karlstad resulterat i beslut om två Dubbel Markanvisning. Ett beslut avser Molkom 2018-04-18 med 12 lägenheter respektive ett i Väse 2018-08-29 med 12 lägenheter. Statusen och framtiden för dessa objekt är vad vi erfar för närvarande oklar då Teknik- och fastighetsnämnden först nu i februari innevarande år gett förvaltningen i uppdrag att upprätta avtal gällande dubbel markanvisning och att begära detaljplaneändring.
Nära 2 000 lägenheter byggda i centralorten
Vi har fått uppgifter från ert Kontaktcenter att det i Karlstad under 2017 byggdes 600 lägenheter och under 2018 1 200 lägenheter. Till detta kommer under samma period kommunens bostadsbolag KBAB:s nya lägenheter med 3 respektive 84 stycken. Totalt alltså 1 887 lägenheter. Ingenting byggdes i kransorterna!
Låt oss göra ett räkneexempel. Vi har som tidigare framgått ovan ännu inte sett något resultat av besluten om Dubbel Markanvisning. Ställer vi emellertid lägenhetsantalet i Väse respektive Molkom d.v.s. 24 lägenheter mot de byggda projekten under 2017 och 2018 motsvarar de 1,3 procent av all byggnation. En försvinnande liten del, eller hur?
KBAB:s roll
KBAB och kommunen hävdar att KBAB måste agera marknadsmässigt på samma villkor som privata byggare. Men är KBAB undantaget från modellen Dubbel Markanvisning?
I sådana fall - var ligger logiken i detta resonemang?
Vad är ett ”lämpligt objekt”? Av beslutet om Dubbel Markanvisning framgår att ett tänkt objekt ska vara ”lämpligt”. Vi hittar inte i efterforskat material tydliga kriterier för vad som är ”lämpliga projekt”. Ett luddigt begrepp som onekligen grundar för subjektivt tyckande.
Dagligen läser vi i länspressen – senast i VF 11 mars – om olika byggprojekt. Är det inte Sundsta Torg, så är det höghus i Haga eller det nya Jakobsbergsområdet med cirka 3 500 bostäder osv. Inget av dessa objekt är ”lämpliga”, eller?
Landsbygden syns inte vare sig på ”Karlstad växer” eller i ”Karlstadsrummet”. Under fliken ”Karlstad växer” på kommunens hemsida redovisas byggprojekt som kommit olika långt i planeringsprocessen. Det är en hel del, verkligen en hel del. Men vi hittar inget om byggnation i kommunens ytterområden. Och den mycket ambitiösa utställningen i Bibliotekshuset fokuserar på centralorten.
Landsbygden representerar en femtedel av kommunens befolkning. Vi som bor i kransorterna vill fortsätta att göra det även på ålderns höst. Många av oss varken vill eller har råd att flytta in till centrala Karlstad. I beslut som kommunen tar tas ingen hänsyn till detta, trots att vi – 18 500 landsbygdsbor – representerar en femtedel av kommunens innevånare och finansiärer. Det tycker vi är svagt!
Ändra direktivet för KBAB
Detta för att KBAB ska kunna bygga utanför centralorten. Det går ju bra för kommunens bostadsbolag – så varför inte slå ihop KBAB:s bestånd så att vinsterna kan täcka eventuella förlängda avskrivningar ute i kransorterna.
Slutligen - ytterligare ett räkneexempel:
Lek med tanken att kommunen skulle gå från läpparnas bekännelse (typ ”En kommun för alla”!”) till att aktivt satsa på landsbygdens behov med 20 procent (motsvarande vår andel av kommunens befolkning) av det som byggs inne i centralorten. Tar vi Jakobsbergssatsningen motsvarar det 700 lägenheter till kransorterna. Tanken svindlar.
Orealistisk? Javisst! För förmodligen kommer vi inte ens att få motsvarande 0,4 procent av Jakobsbergssatsningen och det under förutsättning att förutnämnda satsningar i Molkom och Väse går igenom. Men nog är vi värda mer än 24 lägenheter?
Göm er inte bakom ”marknaden”! Vi som undertecknat detta öppna brev känner ibland det hopplösa i vårt självpåtagna uppdrag – att helt ideellt verka för att det åter byggs utanför Karlstads centralort, och då gärna så kallat trygghetsboenden för äldre aktiva.
I förslaget till Planarbetsprogram 2019 -2020 står det att ”kommunen ska ha en ledande roll som samordnare av olika intressen”. Det ställer vi stort hopp till. För vi vill inte tro att ni som ansvariga enbart låter ”marknaden” påverka vad som byggs och var.
När det känns som mest hopplöst påminns vi dock om potentialen med allt fantastiskt våra orter Väse, Molkom och Norsbygden står för. Och då sporras vi än hårdare att tills sist kanske kunna urholka stenen.
Vi är definitivt värda mer än en papperstiger. Hoppas att också ni ser potentialen i kransorterna. För vi i Väse, Molkom och Norsbygden är definitivt mer värda än att år efter år se att det bara satsas på centralorten. Metoden Dubbel Markanvisning skulle kunna bli ett instrument som gör skillnad för våra kransorter om fler exploateringar blir föremål för densamma.
Samverkansgruppen Trygghetsboende i Väse, Molkom och Norsbygden
Bodil Swenson och Agneta Stenberg för Väse Framtid
Danne Helmerson och Henry Wallebom för Mera Molkom
Hasse Abrahamson, Monica Gustafsson och Olle Belsing för Norsbygdens Framtid