Skolan bedriver falsk marknadsföring

Debatt
PUBLICERAD:
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Kritik mot Internationella Engelska skolan.

Grundaren Barbara Bergström skriver nämligen på webbplatsen:

”Vi kan inte längre som utbildare nöja oss med att svenska skolbarn lär sig tala engelska ’väl’. Detta är inte nog. Vi måste befinna oss steget före och se till att de uppnår en total inre säkerhet när de talar engelska, så att de är i stånd att utforska och diskutera frågor djupgående på engelska (min översättning).

Att ”uppnå total inre säkerhet” måste tolkas som att perfekt tvåspråkighet är möjlig. Ingen forskning visar att det är regel att perfekt tvåspråkighet kan uppnås, d.v.s. att man kan lära sig tala ett språk flytande utanför det land, där detta talas. Perfekt tvåspråkighet kräver att man använder två språk lika mycket, helst att man vuxit upp med båda språken och att omgivningen också är tvåspråkig. Ett språk kommer annars alltid att vara starkare än det andra.

I en debattartikel på DN Åsikt den 30/10 2018 påstod Anette Brodin Rompe, då vd för IES, att IES bedriver ”tvåspråkig undervisning”. IES har rätt att bedriva undervisning på upp till 50 procent på engelska i grundskolan och upp till 90 procent på gymnasiet. Enligt Rompe värnar IES om såväl ”det svenska som det engelska språket”. Men engelska är varken huvudspråk eller minoritetsspråk i Sverige utan världens största lingua franca, som inte behöver något skydd i Sverige. IES markerar den påstådda språkliga likställigheten genom slagordet ”Commanding English the key to the world”…

Rompe hävdar att ”vi anställer de bästa lärarna runt om i världen och det är en ynnest för svenska elever att få möjlighet att utbildas av dessa välkvalificerade och engagerade lärare.” Men ”världen bästa lärare” har inte ens Sveriges bästa löner. Enligt Rompe i samma inlägg ”betalar vi löner väl i linje med genomsnittet”. Varför nöjer sig världens bästa lärare med sådana löner?

Enligt Rompe kan IES ”årligen visa högre resultat i de nationella proven i svenska, engelska och matematik jämfört med det nationella snittet”. Det kan knappast bero på undervisningsspråket. Forskning visar att svenskspråkiga elever som undervisas på engelska blir mindre aktiva och interagerar betydligt mindre än om de undervisas på svenska.

Det ”ordning och reda”-koncept som IES tillämpar är naturligtvis språkneutralt. Disciplinen på IES hänger däremot ihop med elevsammansättningen. Denna är inte typisk för svenska skolor utan domineras av elever från studievana hem. German Bender/ Per Kornhall skriver på DN Debatt den 26/10 2018:

”Friskolor är kraftig överrepresenterade bland skolor med hög andel svenskfödda och/eller välutbildade föräldrar. Kommunala skolor dominerar stort bland skolorna som har många elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå och/eller är utrikesfödda.”

Det är ingen bragd att undervisa välartade och studiemotiverade elever. De kommunala skolorna måste ta emot alla elever. När först friskolereformen genomfördes 1992 och senare betygsintagningen till de kommunala gymnasierna i Stockholm, fick det successivt mycket negativa konsekvenser för de kommunala förortsgymnasierna. De mest studiemotiverade eleverna i förorterna började söka sig till friskolorna och de kommunala innerstadsgymnasierna med resultat att förortsgymnasierna dränerades på studiemotiverade elever, varvid flera till sist lades ner. Bender/Kornhall skriver:

”Slutsatsen är att skolvalssystem i alla undersökta länder har bidragit till ökad etnisk och socioekonomisk segregation, samt att segregationen har negativa effekter på individ- och samhällsnivå.”

Om IES kan uppvisa bättre resultat i de nationella proven än det nationella snittet, är detta ingen prestation, om elevsammansättningen redan från början är fördelaktig. Friskolorna, inklusive IES, har av forskare kritiserats för betygsinflation. En studie visar också att studenter från friskolorna klarar sig sämre under det första året på högskolan än studenter som kommer från de kommunala gymnasierna.

Per-Åke Lindblom, ordförande i Språkförsvaret

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.