Engelskan försvårar för vissa

Insändare
PUBLICERAD:

Anglofieringen av språket utestänger vissa grupper.

Att engelskan tar mer och mer plats i samhället är ett problem, anser insändarskribenten.
Foto: Jessica Gow/TT

Säkerhetstänkandet är stort vid Billerud Korsnäs i Grums. I torsdagens (31/1) stort uppslagna VF-artikel flankerar ansvariga chefer en informationstavla med ”10 life saving rules”, med tillägget ”NEXT GENERATION”. Man får dock hoppas att reglerna riktar sig till nuvarande generation. Reglerna är skrivna på engelska och vissa av dem med en språkdräkt som nog inte förstås av gemene man och kvinna med ett annat, till exempel svenska, som modersmål.

Viktig information bör vara lättförståelig och tydlig, och om det är detta man från ansvarigt håll vill visa upp kan man ifrågasätta hur högt säkerhetstänkandet är.

Detta belyser också ett allt mer växande och besvärande samhällsfenomen; anglofieringen av vårt språk, som utestänger många människor. Häromdagen passerade jag en skobutik med en skylt ”New Arrivals”, vid montern för nya skor. Inte ens på flygplatser, där liknande formuleringar är mer motiverade, lämnar man iakttagaren i sticket utan förklaring. Att, som i detta fall, inte använda svenska språket i situationer då man i första hand riktar sig till den egna befolkningen (norrmän förstår svenska, och nyanlända behöver språkträning) är inte bara omotiverat utan också töntigt och korkat.

Lars L

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.