Om tyska genier med annan världssyn

Krönikor
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:

Lite sen på bollen här, men en var ju bara tvungen att kolla upp Max Siedentopf.

Du vet den namibisk-tyska konstnären med det fantastiska namnet vars senaste installation är en högtalaranläggning som i all framtid spelar Totos (enda?) världshit Africa i Namiböknen.

Genialiskt. Men inte det bästa han har gjort. Det är en fotobok med namnet Banana som föreställer ett ungt par som under sina resor i det natursköna Sydamerika som "out of misfortune", alltså på grund av en jäkla massa otur, halkar på bananskal överallt. Kort och gott – bilderna består av de här unga människorna som faller på olika sätt, efter att ha halkat på bananerna. Varför de är spritt språngande nakna på vissa av bilderna förtäljer dock inte historien. Men det finns till synes inga sätt för dem att undslippa bananskalen. Schade.

Genialiskt, om det ordet räcker i det här sammanhanget.

Det är till och med så bra att min tidigare favorit Julius von Bismarck, ännu en tysk konstnär med ett supernamn, får konkurrens. Hans mästerverk är när han straffar vår moder jord genom att bokstavligt talat piska henne. Det är bilder när han piskar havsvågorna, bergstoppar, Jesusstatyn und zur weiter.

Max Siedentopf. Julius von Bismarck. Genier av vår samtid. Jawohl.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.