Prästen som blev professor

Debatt
PUBLICERAD:
Foto: Johan Nilsson/TT
STARRIN SONDERAR: I serien "Nyfiken på forskning" intervjuas Per Pettersson – professor i religionssociologi vid Karlstads universitet och gästprofessor vid Uppsala Universitet. Han forskar om kyrkans roll i samhället och kyrkan som en folkkyrka. Av och till kan man se honom buggandes på dansbanorna. I höstas deltog han i ett spektakulärt maratonlopp genom de franska vindistrikten.

Per Pettersson är prästen som blev professor i religionssociologi vid Karlstads universitet och gästprofessor vid Uppsala universitet. Han disputerade år 2000 på avhandlingen Kvalitet i livslånga tjänsterelationer: Svenska kyrkan ur tjänsteteoretiskt och religionssociologiskt perspektiv. Blev docent i religionssociologi 2007 vid Uppsala universitet. År 2011 kröntes hans akademiska karriär med en professur i religionssociologi.

Men vi tar det från början. Per blev engagerad i Svenska kyrkan redan som tonåring. Läste teologi och u-landskunskap i Uppsala. Men var osäker på om han ville bli präst. Men präst blev han och det var Sven Ingebrand, som då var biskop i Karlstad, som förslog att han skulle prästvigas i Karlstad.

Per prästvigdes i Karlstad i augusti 1979. Han kom att arbeta som stiftsadjunkt fram till 2001, främst med stiftets informationsarbete, fortbildning för kyrkans anställda och förtroendevalda, ungdomsarbete och olika administrativa uppgifter.

I mitten av 1990-talet tog Per tjänstledigt för att fortsätta de teologiska studierna vid Uppsala universitet. Då väcktes också intresset för religionssociologiska frågor. Framförallt om kyrkan som folkkyrka.

Hösten 1994 inträffade en mycket tragisk händelse som kom att få stor betydelse för hans forskningsinriktning. Passagerarfartyget M/S Estonia förliste under färd från Tallinn till Stockholm. Över 800 människor dog. Av dem var 500 svenskar.

Per berättar:

– Jag var på väg till Uppsala och skulle byta tåg i Stockholm. På centralen såg jag stora affischer med texten ”800 döda”. Förstod först ingenting. Sedan fick jag klart för mig vad som hänt när jag såg att ärkebiskopen uppmanade att alla kyrkor skulle hålla öppet på kvällen.

– Tänkte direkt att det här ska jag skriva om. Jag samlade första veckans rapportering i media. Det blev en uppsats om kyrkans roll i samband med Estoniakatastrofen.

En viktig slutsats Per drog var att kyrkan finns som ett nätverk mellan människor och har stor betydelse i vissa sammanhang.

Per berättar:

– Då, när Estonia förliste, öppnades kyrkorna för allmänheten. Människor samlades för att visa medkänsla och solidaritet med familjer som drabbats. Stämningsfullt. Sång och musik. Ljus som tändes. Prästen kom att ha en viktig symbolisk funktion.

– Tidningarna skrev att kyrkan skapade en upplevelse av sammanhang och tillhörighet.

Per har därefter fördjupat sig i flera kriser. Det började med olyckan i Norge 1988 då en buss med barn från Kista som var på skolresa kraschade. Sexton personer dog. Kyrkan i Kista öppnades och omedelbart satte man ihop en grupp för att stötta de sörjande. Man kunde se ett mönster som upprepades också efter diskoteksbranden i Göteborg 1998, mordet på Anna Lind 2003 och Tsunamikatastrofen 2004, nämligen den viktiga roll som kyrkan spelar i samband med kris och katastrofer.

Media bekräftar rollen

Per har också forskat om samspelet mellan media och kyrkan. Han menar att media legitimerar och bekräftar religionens och kyrkans roll genom att förmedla religiöst beteende när något allvarligt inträffat. Man ser och läser om människor som tänder ljus, som samlas till minnesstunder. Per säger:

– Genom att media i sin rapportering väver in att religion har betydelse så blir det ett accepterat samtalsämne kring kaffebordet.

Som religionssociolog är Per Pettersson förstås intresserad av kyrkans roll i samhället. De flesta har kontakt med kyrkan hela livet – från vaggan till graven.

– Det har skett en förändring i samspelet mellan kyrkan och det övriga samhället, säger Per och fortsätter.

– Samhället tar numera i allt större utsträckning initiativ till vad som händer inom kyrkan. TV och radio bjuder in präster för studiosamtal och intervjuer. Människor ber prästen att hålla kyrkan öppen.

Per ger ett exempel från en svensk stad där några unga tjejer kom till sin präst och bad denne att öppna kyrkan på kvällen för att man ville komma in och ha en minnesstund med tända ljus.

För många fyller kyrkan en viktig funktion i samhället. Den tillhandahåller ritualer som dop, begravning och minnesstunder som i sig är bärare av mening som inte så lätt låter sig uttryckas med ord och kan tolkas på flera sätt.

– Riter, symboler och sånger har blivit viktigare som till exempel luciafirandet på arbetsplatser och den religiösa julmusiken som vid juletid kan höras nästan överallt.

Per har också forskat om Svenska kyrkans roll som välfärdsaktör genom ett stort internationellt projekt med forskare från åtta länder. Det har blivit två internationella böcker som Per är redaktör för.

– Kyrkan spelar en stor roll i respektive lands välfärdssystem. I Sverige har den en komplementär roll. Det grundläggande ansvaret för välfärden har staten. Men kyrkans roll har blivit mycket mera basal. Driver social verksamhet på ett mycket mer aktivt sätt. Som till exempel hjälp till hemlösa och emigranter. Kyrkan har allmänt kommit att spela en allt viktigare roll i samband med kriser och katastrofer.

Per säger att när kyrkan separerade från staten blev det mer samarbete med staten. Tvärtemot vad folk i allmänhet tror.

– Kyrkan har kommit att få sin legitimitet genom att visa sig vara kompetent och inte på grund av sin auktoritet som det var förr.

Det är dags att runda av. Jag får klart för mig att Per är en dansant person. Av och till kan man se honom buggandes på dansbanorna. Motionerar gör han regelbundet både sommar och vinter. Nu i höstas deltog han i ett spektakulärt maratonlopp. Med propellerkeps och knallgul t-shirt sprang han Médoc Marathon genom franska vindistrikten. Ett lopp som anses vara världens roligaste. En folkfest av stora mått.

Bengt Starrin

Professor emeritus

Karlstads universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.