Bokslut för mitt läsår som gick

PUBLICERAD:

Trogna läsare har nog anat det, men nu har vi det svart på vitt – jag har en bokstavsdiagnos.

Den stavas B-O-K-M-A-L.

Så här en vecka in på nya året kanske vi egentligen har passerat bäst före-datumet för sammanställning av året som gick. Men det här är ju en krönika och då det per definition betyder ”historisk framställning i tidsföljd; översikt” så får ni en sådan ändå. Nämligen en summering av mitt bokläsande som antog smått maniska proportioner i fjol.

Eftersom jag under några år läst i genomsnitt en bok per vecka bestämde jag mig för ett högre mål. Läsåret 2018 skulle det bli två böcker i veckan.

Och när jag nu skriver bokslut kan jag konstatera att jag nådde målet, med lite råge till och med. För det blev 107 utlästa böcker till slut.

Ett mål för fjolåret, precis som tidigare år, var också att hålla genusbalansen. Vilket lyckades bra då 53 procent av böckerna var författade av kvinnor.

Och för den som vill statistikbita ytterligare lite till kan jag meddela att mitt genomsnittliga lästempo var cirka 635 sidor per vecka, eller drygt 90 sidor per dag.

Väldigt många bra böcker blev det också. Bland annat värmländske Lars Anderssons duo om Skivedsförorten Hedås, ”Ljus från ingenstans” och ”De levandes land”, samt Kristina Sandbergs trilogi om hemmafrun Maj.

Nu har läsåret 2019 börjat och jag har redan hunnit två böcker.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.