Få tillgång till plus - endast 1 krona första månaden

Inte ens lärarna förstår kraven

Ledare
PUBLICERAD:

Den svenska skolan är inte längre likvärdig. Den klarar inte av sitt kompensatoriska uppdrag att ge alla elever samma chans. Segregationen ökar och det är ett svek mot alldeles för många barn.

Kursplanerna i grundskolan har svårare och mer abstrakta krav än universitetens.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson var nyligen gäst i Ekots lördagsintervju. Han konstaterade att skolan aldrig varit likvärdig, men var bekymrad över att skillnaderna ökat på ett alarmerande sätt de senaste årtiondena.

Friskolereformen och det fria skolvalet har bidragit, men frågan är om inte även den konstruktivistiska pedagogiken har ökat skillnaderna. Den bygger på att eleven själv ska söka kunskap, för att sedan kunna reflektera och analysera det han eller hon hämtat in.

Men landets 1,4 miljoner elever i grundskolan och gymnasiet har olika förutsättningar. En del har lätt för sig, andra har svårt för att lära sig saker själv. Om ansvaret läggs för mycket på eleven blir det en fördel för redan privilegierade elever.

Om fokus flyttas från faktakunskap till att kunna resonera om ett ämne gynnas den som har ett välutvecklat språk och en verbal förmåga. Det ger en fördel till medelklassens barn med välfyllda bokhyllor hemma. Förlorare blir invandrarpojkarna och arbetarklassens barn.

Den psykiska ohälsan ökar bland landets unga. Stressen i skolan bidrar med stor sannolikhet. Kursbetyg i stället för ämnesbetyg innebär att eleverna alltid måste vara på topp. Svårbegripliga hemuppgifter och krångliga kursplaner och betygskriterier spär på oron.

Fredriksson erkände i lördagsintervjun att närmare hälften av lärarna inte förstår kunskapskraven i skolans kursplaner. Hur ska då en 14-åring kunna göra det?

Så här ser de diffusa och svårtydda kraven för att få ett godkänt C i ämnet samhällskunskap i årskurs 8 ut:

”Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. ”

Inte lätt för läraren att avgöra om kraven uppfylls och ännu svårare för eleven. En studie från Linnéuniversitet i Växjö visar att många professorer inte kan skilja på kunskapskraven på högstadiet, gymnasiet och universitetet. I ett blindtest fick 33 professor bedöma på vilken utbildningsnivå olika krav ställdes i tolv olika ämnen. De gick bet.

Frågeställningar som grundskoleeleverna fick var så abstrakta att professorerna trodde att de kom från universitetet. Det var svårare krav på en åttondeklassare än på en högskolestudent. Så får det inte vara.

Skolverket skriver nu om kursplanerna och förtydligar att faktakunskaper är viktiga. Det betyder inte att alla ska kunna rabbla upp Hallands floder och hela regentlängden sedan 1400-talet, men fakta är en förutsättning för att kunna resonera och analysera både kring historia, samhällskunskap och fysik.

Det är bra att Skolverket gör kursplanerna mer begripliga. Det vinner lärarna, föräldrarna och framför allt eleverna på.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.