Det var några år sedan sist men nu har Christopher Sander bakat ihop ett glaserat rundstycke av de smulor av låtar som spridit ut sig på vägen hit. Discodystopin Gaia som släpptes 2015 har fått en svartblänkande uppdatering med en kyligare sång genom överdriven autotune medan en cover på Gyllene Tider har behandlats med en gnutta bittrare arom än den Per Gessle hade på originalet.
Bandets mer direkta poprock hörs bara några gånger och en bit under ytan men lyssnare som föredrar en krydda av elektro har fina delar att upptäcka i [Ingenting]s digitalisering. Allra snyggast är ”Emilio”, uppföljaren till ”Punkdrömmar” från 2006. Ett syntigt rekviem för punkterade luftslott som står starkt i sin enslighet.