Få tillgång till plus - endast 1 krona första månaden

Så otroligt mycket sämre

PUBLICERAD:

Gammel-tv hade några fina år med Melrose Place, Twin Peaks, Dallas och Söndagsöppet. Skurt och Hylands hörna. Malou efter tio. Lödder.

Krönikören hävdar att det statistiskt nästan är omöjligt att sammanföra sju personer som klickar så dåligt med varandra som i denna säsongs Så mycket bättre.

Därför är det sorgligt att den går en så ovärdig död till mötes. Årets säsong av Så mycket bättre har börjat på TV4 – och det är så mycket värre än jag någonsin kunnat ana. Om ingen hindrar denna nackade tupp från att kuta runt på bästa sändningstid, riskerar den att dra med sig hela mediet i sina dödsryckningar. Så stark kommer allmänhetens antipati att bli.

Ni vet vissa människor, folk som verkar hur trevliga som helst, men som du av någon anledning inte klickar med? Trots att ni bara har känt varandra någon dag tar bekantskapen direkt form av en gammal snedvriden relation, rutten till kärnan, och ni surnar på varandra av ingen som helst anledning; sitter tysta i jobbköket när ingen annan är där.

TV4 har lyckats med konststycket att sammanföra sju personer som alla har den här sortens osköna oflyt med varandra. Det borde vara statistiskt omöjligt, men så är det. Gadd och Perelli, Lee Meldau, Sjögren, Stor, Henriksson och Hoffsten försöker alla att verka intresserade, nickar artigt, ler med tänderna; men ögonen förblir döda, kraften går ur så fort bordsgrannen öppnar munnen. De hatar det här. Och hatet sipprar genom rutan.

Linnea Henriksson, den tveklöst mest sociala i sällskapet, gör sitt bästa för att liva upp spökgänget. Men hon ser förvirrad ut. Trött. Hon förstår inte varför det inte lossnar, att programmet är en nackad tupp.

Produktionen måste i alla fall ha förstått. De ger desperat deltagarna samtalsämnen mellan tagningarna för att se om det kan väcka umgängesglädjen. Så frågar till exempel Stor vår egen dansbandskung Christer Sjögren om det stämmer att Vikingarna hade ett eget flygplan back in the days, som om det är världens naturligaste sak att undra för en rappare född 1987, en rolig detalj som fäster sig på ungdomars minne.

"Vi hade två" blir svaret. Wow-känslan uteblir.

Lika lite känns den av under uteaktiviteten på dag 2: Pimpa Louise Hoffstens käpp.

Linnea Henrikssons sorgsna ansiktsuttryck säger allt.

Samtliga gage till årets gäster borde tredubblas pronto för den irreparabla skada som skitprogrammet har åsamkat deras karriärer. Jag vill ringa stjärnfackets ombud för has-beens och be det lägga sju oifyllda formulär på posten så att var och en av deltagarna kan anmäla TV4 till Arbetsmiljöverket. Jag kräver också en presskonferens med "alla avgår"-tema, samt en ursäkt från programmets castingavdelning. Såhär får det nämligen inte gå till.

Jag jobbar hårt, det gör jag faktiskt. Vissa dagar är jag så slutkörd att jag rullar ihop mig till en liten räka i vardagsrumssoffan och bara ligger där i tre timmar. Då vill jag se något trevligt och lättsamt på tv:n för att blästra hjärnan ren. Som läget är nu får jag vara nöjd om maskinen inte ger mig bestående men. Stoppa. Så mycket bättre. Nu!

Nästa artikel

Nödvändig grundlagsändring