Hoppa till huvudinnehållet

Välkommen till Tengbom-land

Publicerad:
Reporter Morgan Schmidt
Morgan Schmidt
morgan.schmidt@vf.se
På vandring genom Tengbomland. Ett område där exploatören Löfbergs fastigheter har låtit arkitekterna vid Tengboms få stort förtroende. Kontorschefen Anki Haasma och arkitekten Remi Mazzenga är mer än nöjda med resultatet
På vandring genom Tengbomland. Ett område där exploatören Löfbergs fastigheter har låtit arkitekterna vid Tengboms få stort förtroende. Kontorschefen Anki Haasma och arkitekten Remi Mazzenga är mer än nöjda med resultatet Foto: HP Skoglund

Många byggprojekt har strama budgetar, men på sina håll tillåts arkitekterna ta ut svängarna och sätta en prägel på området.

I området Bryggudden kan man nästan tala om ett Tengbomland.

Arkitekten Remi Mazzenga blickar upp mot det höga huset längst ut på Bryggudden.

– Det där teglet, säger han. Det är helt otroligt att de byggde hela huset med det. Det är teglets Rolls-Royce; det kostar kanske 1 200 kronor per kvadratmeter, när vanligt tegel kostar en fjärdedel. Det är så dyrt att det knappt aldrig används. Ändå gjorde man det här.

Ja, Gert Wingårdhs paradhus var påkostat som få andra projekt och det kom att bli startskottet för en helt ny stadsdel i Karlstad: Bryggudden. Arkitektfirman Tengbom, där Remi Mazzenga jobbar, var inblandade även i Wingårdhs-huset, men framför allt fick man sedan uppdraget att rita de efterföljande delarna av Bryggudden-projektet.

Så ska arkitekturen i Karlstad lyftas

Det handlar om ett tiotal huskroppar och ambitionsnivån har varit om inte Wingårdh-hög så i alla fall ovanligt hög med Karlstadsmått mätt.

– Det är inga extravaganser, men man har låtit arkitekterna fullfölja sin tanke. Man har inte snålat med materialet och beställaren, Löfberg fastigheter, har varit noga med att det ska vara ett långsiktigt projekt med en hög kvalitet, säger Anki Haasma, kontorschef på Tengbom i Karlstad, som menar att Wingårdhs hus satte en standard för området.

– Utan det huset tror jag inte att det hade gått att göra det andra så påkostat.

Känsla av hamn

Anki Haasma och Remi Mazzenga vandrar från höghuset mot deras egna skapelser utmed pråmkanalen. Först ett schatterat tegelhus med mycket glas och gula detaljer, därefter några mörkare varianter av i princip samma hus.

Mera Docklands, konstaterar Anki Haasma.

– Beställaren vill ha en tydlig hamnkänsla och knyta an till magasinen i området. Så vi åkte till London för att få inspiration.

En bildlig resa västerut, ska påpekas, inte en fysisk. Och dragen från de brittiska hamnkvarteren syns där.

– Det första huset tar upp färgskalan från 50-talshusen på andra sidan Pråmkanalen, men här är det en mörkare ton. Mer hamn, säger Remi Mazzenga som går igång på teglet igen.

– Det här är lite rustikt gjort, det ska inte vara så fina fogar, utan det ska ge den där ruffiga känslan. Teglet här är i själva verket ganska billigt, men med olika murningstekniker har vi lyckats få ett bra resultat, säger han och visar hur de olika teknikerna har använts för att med teglets hjälp skapa former och skiftningar i fasaden.

– De som var här och murade var överlyckliga över hur de fick jobba med teglet. Lite som förr i tiden.

Vad hände egentligen på Rudsberget?

Även andra detaljer är påkostade. Alla taken och takvåningarna har till exempel olika stil och det finns inte en enda armatur i plast i husen utmed kanalen. Allt är arkitektritat, från gårdarna ända in i lägenheterna.

– Det finns alltid detaljer som vi fått skala bort, men i det stora hela har vi skapat ett fint hus. Det är inte alltid man kan åstadkomma någonting som är så här bra, säger Remi Mazzenga och klappar kärleksfullt tegelväggen.

– Jag gillar verkligen tegel.

Och det är det uppenbarligen många andra som också gör. Området har fyllts på kort tid och en kul sidoberättelse är att flera personer som varit inblandade i projektet själva bosatt sig i de omsorgsfullt behandlade byggnaderna.

– Det var många av de som jobbade med det här som blev lite kära i de här husen tror jag, säger Anki Haasma.

Utmed Pråmkanalen håller ett helt nytt område som bäst på att växa fram. Det handlar i det här fallet om ett område där arkitekturen har fått vara med och spela förstafiol.
Utmed Pråmkanalen håller ett helt nytt område som bäst på att växa fram. Det handlar i det här fallet om ett område där arkitekturen har fått vara med och spela förstafiol. Foto: HP Skoglund

"Bara rita lådor"

Om området är estetiskt tilltalande eller inte kan man naturligtvis ha olika uppfattningar om. Vare sig Remi Mazzenga eller Anki Haasma har, annat än från kollegor, nåtts av någon offentlig debatt om hur det ändå förhållandevis tongivande området utvecklats.

Det förvånar å andra sidan inte.

– Den enda gången arkitekturen lyfts är när någonting inte är bra, säger Anki Haasma. Det blir alltid en diskussion om att "arkitekter bara kan rita lådor".

Maria Andersson, styrelseordförande på Klara Arkitektbyrå, som också ritat en hel del i Karlstad, kan skriva under på det. Hon tycker inte att det finns någon arkitekturdebatt över huvud taget i Karlstad.

– Nej, egentligen inte. Och om det någon gång blir en debatt så är det näsan bara bevarandeivrare som hörs.

Hon skulle gärna se en livligare debatt, och inte bara om vad som är snyggt eller fult, utan om hur staden byggs överhuvudtaget.

– Byggföretagen vill till exempel ofta bygga dyra bostadsrätter, men det kanske inte är det som behövs. Sådant skulle man kunna diskutera, säger hon.

– Och hur man tar tillvara på de stråk och de områden som finns i staden. Där tycker jag till exempel att det som man har gjort med gångstråket utmed älven mellan Sandgrundsudden och Älvgatan är väldigt bra.

Arkitekterna som format centrala Karlstad de senaste tio åren

VF har här begränsat undersökningen till de centrala stadsdelarna och till privata byggherrar och KBAB, alltså inte kommunens egna byggprojekt, exempelvis förskolor och äldreboenden. Uppgiften om arkitekt kommer från bygglovshandlingarna. Kartkälla: Karlstads kommun
VF har här begränsat undersökningen till de centrala stadsdelarna och till privata byggherrar och KBAB, alltså inte kommunens egna byggprojekt, exempelvis förskolor och äldreboenden. Uppgiften om arkitekt kommer från bygglovshandlingarna. Kartkälla: Karlstads kommun

Men det är sällan de positiva exemplen som lyfts. I stället är det ofta, menar Anki Haasma, en ganska ensidig kritik av enskild byggnader, som till exempel MSB-huset, eller höjden på ett hus, som i fallet med Wingårdh-huset innan det kom på plats.

– Det blir lätt en självuppfyllelse, att det bara ska rackas ned på det som är nytt. Men det är väldigt lätt att bara tycka saker. Det man kanske inte förstår är att det alltid finns en lång process och en tanke bakom, säger hon.

Men kanske, kanske kan den saken förändras en smula när Karlstads kommun nu tar fram en arkitekturpolicy som ska vara vägledande för kommande byggprojekt. Anki Haasma när en viss förhoppning om att nivån på diskussionen i alla fall kan höjas ett snäpp.

– Kanske kan det bidra till att man får in arkitekturdiskussionen på ett tidigare stadium. Då förstår man hur viktigt arkitekturen faktiskt är för hur ett område uppfattas, säger hon.

Även Maria Andersson är försiktigt positiv till att kommunen tar fram en arkitekturpolicy, men lägger samtidigt in en brasklapp.

– Vi vet ju inte hur den där policyn ser ut än. Jag tycker att det redan finns en oroande tendens att man vill styra hur byggnader ska utformas redan i detaljplanen. Och så är det ju inte riktigt tänkt att det ska fungera, säger hon.

Kontinuitet i projektet

Hur policyn blir, och om arkitekturdebatten i Karlstad vaknar till liv eller ej, är än så länge för tidigt att säga någonting om. Men om vi tar ett litet steg tillbaka till Bryggudden för att knyta ihop säcken, så byggs det som bäst i kvarteret längst ned mot järnvägen, kallat Bryggpalatset, där ytterligare två tegelhus ska till. De kommer att få ännu en variant på takutformning, med en krökt kant som för tankarna till en båt. Och i kvarteret intill, kallat Fullriggaren, är det återigen ett lite annat uttryck, där bland annat ett spektakulärt rött bygge sticker ut, med något som påminner om hamnskjul i plåt som avslutning uppåt.

Det är annorlunda, men ändå med en tanke om att husen på något vis ska tala med varandra. En effekt av att arkitekturen har tillåtits att ta plats, menar Anki Haasma.

– Det har blivit en kontinuitet i projektet och vi har fått fullfölja den vision vi haft. Det är lite olika stil på husen, men det finns en helhet här. Det är någonting som vi är väldigt tacksamma över och som jag hoppas att Karlstadsborna uppskattar, säger hon.

På vandring genom Tengbomland. Ett område där exploatören Löfberg fastigheter har låtit arkitekterna vid Tengbom få stort förtroende. Kontorschefen Anki Haasma och arkitekten Remi Mazzenga är mer än nöjda med resultatet.

Arkitekten Remi Mazzenga gillar tegel och inte minst hur man kan använda teglet. Den typen av detaljrikedom som använts i Brygguddenprojektet är ovanlig, säger han.
Arkitekten Remi Mazzenga gillar tegel och inte minst hur man kan använda teglet. Den typen av detaljrikedom som använts i Brygguddenprojektet är ovanlig, säger han. Foto: HP Skoglund

"Visst finns det detaljer som vi fått välja bort", konstaterar Remi Mazzenga. "Men det mesta har vi fått som vi ville", kontrar Anki Haasma.

Utmed Pråmkanalen håller ett helt nytt område som bäst på att växa fram. Det handlar i det här fallet om ett område där arkitekturen har fått vara med och spela förstafiol.

Arkitekten Remi Mazzenga gillar tegel och inte minst hur man kan använda teglet. Den typen av detaljrikedom som använts i Brygguddenprojektet är ovanlig, säger han.

Artikeltaggar

Karlstads kommunNyheter

Så här jobbar VF med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.