EU-toppmötet i Göteborg handlade om sociala frågor för första gången på 20 år. Det var bra, men om inte medlemsländerna får fram fler nya jobb väntar snart nästa kris för unionen. Ett projekt från Värmland kan visa vägen.
Det finns två sätt att upprätthålla en bra välfärd. Det ena är att höja skatterna och på det sättet få in mer pengar att omvandla till löner för lärare, sjuksköterskor och undersköterskor. Det andra är att skapa fler arbetstillfällen i privatägda företag och därigenom öka skatteintäkterna.
Det senare alternativet är att föredra. Att höja skatterna är inget självändamål. Fler jobb i den privata sektorn kan bygga ut välfärden och det håller också nere arbetslösheten och utslagningen. Alla blir vinnare, helt enkelt.
I Värmland görs nu stora investeringar av ett antal storföretag, som Billerud Korsnäs, Stora Enso, Rottneros och Uddeholm. Men investeringarna betyder färre jobb när produktiviteten höjs.
Det är i de små och medelstora företagen som jobbtillväxten finns. 85 procent av de nya jobben i Europa kommer till i företag med färre än 50 anställda. Men små företag är känsliga. En duktig mekanisk verkstad eller ett bageri kanske inte är bäst på att marknadsföra sitt företag, se över processer eller tänka ut nya produkter. De kan behöva hjälp på vägen för att våga växa och anställa fler.
Det är här projektet Tillväxtmotor Värmland kommer in. Sex kommuner är med, plus några lokala banker och Region Värmland, Tillväxtverket, Plushögskolan, Affärshögskolan och Drivhuset. 20 småföretag har valts ut och fått professionell hjälp av varsin tillväxtmotor.
Varje motor består av fyra personer, två män och två kvinnor. Jämställdhet är viktigt, särskilt som manliga projekt tenderar att krascha oftare än kvinnliga. Tillväxtmotorerna har olika kompetenser och alla har gjort egna tillväxtresor (och några även en och annan konkurs). Systematiskt har de under tio möten med varje företag gått igenom verksamheten och vänt på varje sten. De 55 personer som ingått i tillväxtmotorerna har fått betalt för sina insatser och det har lönat sig.
Resultatet är ganska häpnadsväckande. De offentliga finansiärerna har tillsammans gått in med sju miljoner kronor, och enbart skatteintäkterna från företagen har ökat med 8,5 miljoner kronor under det första året.
Försäljningen har ökat med 29 procent på två år och lönsamheten med 272 procent. 33 nya jobb har kommit till i företagen och för några av de inblandade företagen har det varit en fråga om liv eller död. Utan tillväxtmotorn hade de kanske inte funnits kvar i dag.
På torsdag tävlar den värmländska tillväxtmotorn om att bli Europas bästa projekt för investeringar i entreprenörskap i Tallin. 32 länder deltog från början och kvar till final är Sverige, Estland och Lettland.
Oavsett om det blir seger eller inte är idén värd en hyllning och en fortsättning. Projektet får inte ta slut efter tre år. Tillväxtmotorerna borde få fortsätta puttra, inte bara i Värmland utan i hela EU.