Hoppa till huvudinnehållet

Älgjakten hotad när stammen tunnas ut

Publicerad:

Älgarna har minskat drastiskt inom Norra Ny jaktvårdskrets, nu måste kanske höstens jakt ställas in. – Det som vi har fått inrapporterat nu är inte en jaktbar stam, så det är tveksamt om vi ska jaga överhuvudtaget, säger Göran Nordqvist, ordförande i kretsen.

Efter en flyginventering över markerna kan Norra Ny jaktvårdskrets konstatera att älgstammen inom deras område är oroväckande låg.

Älgstammen inom Norra Ny jaktvårdskrets i norra Klarälvdalen, från Fastnäs i söder till Månäs i norr, har minskat drastiskt. Det visar en flyginventering som kretsen håller på att genomföra.
Älgstammen inom Norra Ny jaktvårdskrets i norra Klarälvdalen, från Fastnäs i söder till Månäs i norr, har minskat drastiskt. Det visar en flyginventering som kretsen håller på att genomföra. Foto: Victoria Gund

En jaktbar älgstam måste ha minst 6 individer på ett område av 1 000 hektar. Enligt vad kretsen sett hittills under inventeringen har de bara runt 3 - 4 individer på den ytan.

Som det ser ut nu är Göran Nordqvist tveksam till om det blir någon älgjakt alls för deras del i höst.

– Vi får ta ett resonemang lite längre fram. Jag tror kanske att en del vill jaga, men det får vi diskutera, säger han.

Norra Ny jaktvårdskrets har marker på ungefär 70 000 hektar från Fastnäs i söder till Månäs i norr. Enligt Göran Nordqvist täcker olika vargrevir i princip hela den ytan, vilket är en bidragande orsak till att älgstammen minskat. Men han medger också att jägarna själva är bidragande.

– Vi har nog inte varit nog uppmärksamma på vad vargen ska ha, så vi har kanske skjutit för mycket, säger han.

Inte ens vandringsälgarna från Dalarna, som förut har varit ett återkommande inslag varje år så fort snön lagt sig, har dykt upp.

– Det är första gången på jag vet inte hur många år som de inte har kommit. Jag vet inte om det har med vargreviren att göra.

Berit Dunger ingår i älgförvaltningsgruppen där Norra Ny jaktvårdskrets ingår och hon bekräftar att tillgången på älg är dålig på vissa områden.

– Det ser riktigt illa ut på många ställen i år. Men vårt älgförvaltningsområde är på 250 000 hektar och det ser olika ut överallt. Runt Östmark är det till exempel lika mycket älg som det har varit i många år, säger hon.

Hon fortsätter:

– Det knepiga är att vi har gjort spillningsinventering där den senaste mätningen visar 11,2 älgar på 1 000 hektar. Vi får inte riktigt i hop att spillningsinventeringen visar så pass högt med att man ändå inte ser älg.

Älgförvaltningsgruppen styr inte över huruvida jakt ska bedrivas eller inte inom en viss krets, men de kan ge rekommendationer. Varken Göran Nordqvist eller Berit Dunger anser att det är motiverat med jakt inom Norra Ny jaktvårdskrets i år.

– Nej, jag tycker inte det för det finns ingen kalv, vargen tar ju först och främst kalven. Och har man ingen ränta kan man inte ta av kapitalet, säger Göran Nordqvist.

• Hur är stämningen i er jaktkrets?

– Det är väl ingen som tycker om det här. Det pratas vitt och brett om det. Naturligtvis pratas det också om att vargjakten blev inställd, det tycker man är konstigt när regeringen har bestämt att det ska bli.

Artikeltaggar

Så här jobbar VF med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.