I Karlstad finns en av landets finaste anläggningar för att forska om sötvattensfiskar, särskilt sådana som lever i strömmande vatten. Den invigdes år 2005 och byggdes upp för att man lovat fiskexperten Larry Greenberg det, när han sökte jobb som professor i biologi vid Karlstads universitet och ville ha en akvarieanläggning för att flytta till Karlstad från Lund. – Men att den skulle bli så fin kunde jag aldrig tro, säger han.
Det är ganska mörkt, fuktigt och kyligt när man kommer ner i källaren under den biologiska institutionen vid universitetet. Det ser lite grann ut som en akvarieaffär, med mellan 30 och 40 akvarier i storlekar från 100-liters till 600-liters. Ett halvdussin doktorander håller till där och sysslar med olika experiment som så småningom ska leda till vetenskapliga avhandlingar.
Småfiskarna i akvariet ska berätta för forskarna om vad som händer ute i bäckar, åar och älvar där man inte på samma sätt kan upprepa försök under exakt lika förhållan… Foto: Sven L-O Johansson Foto: Sven L-O Johansson Mycket teknik krävs det för att få det som händer i akvarierna att bli exakt vad forskarna är ute efter. Douglas Jones, med erfarenheter från Nya Zeeland och Storbrita… Foto: Sven L-O Johansson Larry Greenberg, professor i fiskekologi, är mycket nöjd med den akvarieanläggning som han fick Karlstads universitet att bygga för att locka honom till sig – ”jag kun… Foto: Sven L-O Johansson
– Jag undersöker vinterekologin hos laxfiskar, hur effektivt deras födosök är vid låga temperaturer, säger Johan Watz som är en av doktoranderna och häller ner lite frysta mygglarver i ett av akvarierna, samtidigt som han filmar dem.
– Jag undersöker hur de beter sig vid olika temperaturer och ljusförhållanden. Hypotesen är att de är mindre effektiva att fånga byten, när det är kallt och mörkt. Jag tittar på materialet som jag filmat och jämför olika arter – det blir mycket video! I maj ska det vara klart och sen hoppas jag ha ett resultat som någon vetenskaplig tidskrift publicerar, säger Johan Watz.
Det fina för fiskforskarna med tillgången till akvarierna är att de kan upprepa experiment gång på gång under exakt samma förhållanden, vilket förstås är omöjligt när man studerar fiskar i fält.
– Vi sänker till exempel temperaturen ner till två plusgrader och kollar vad fiskarna äter när det är riktigt kallt, hur många byten de hinner ta. Vi har till exempel sett att harren är mer effektiv än öringen. Vi kan också ge dem olika mycket mat och kolla deras syreupptagning vid olika dieter, berättar Larry Greenberg.
Det mest speciella i akvarieavdelningen i universitetets källare är de fyra akvarier som imiterar bäckar och andra strömmande vattendrag. Genom att man kan variera både ljus, temperatur och inte minst strömhastighet kan man ta reda på en hel del saker som man annars haft betydligt mer osäkra funderingar om.
Under åren har man exempelvis forskat på hur fisk från fiskodlingar klarar sig när de vandrar nedströms till Vänern jämfört med fisk som är född och uppvuxen i det fria. Man har även tittat på hur fiskar inom samma art interagerar med varandra under olika förhållanden, exempelvis tillgång på föda, och vilken betydelse det har om det finns mycket ved och stenar på botten.
– Har de mycket att gömma sig bakom så blir de mindre stressade än om det är ganska kalt, och det är bra att veta eftersom man ofta vill göra rent och fint vid skogsavverkningar och lämnar väldigt lite material kvar, förklarar Larry Greenberg.
Den starkt hotade flodpärlmusslan har man också forskat om. Den behöver kunna fästa vid gälarna på laxfiskar och ”lifta” med dem under en period av sitt liv. I akvariemiljön har man undersökt om musslorna anpassar sig till lokala stammar av lax och öring, vilket i så fall innebär att de förlorar på om det bara finns utplanterad fisk i det vattendrag där de lever.
Just laxfiskarna lax, öring och harr forskar man mest på. Men Larry Greenberg berättar att man kan ha vilka sötvattenlevande fiskar som helst i akvarierna. Man har också haft gädda och man har funderat på elritsa (i Värmland mer känd som spragg, viktig som mat för större fiskar).
Man skulle kunna tro att närheten till Klarälven och Vänern skulle vara en anledning till att det finns en livaktig och välrenommerad fiskforskningsavdelning just vid universitetet i Karlstad, men så är bara i mycket begränsad utsträckning fallet. Några forskningsprojekt som berört Vänern har man knappt haft alls. Man hoppas nu på att få en ny tjänst som professor som ska jobba mer i Vänern. Beträffande de strömmande vattendragen har man ägnat sig betydligt mer åt mindre bäckar än åt Klarälven.
– Det är svårt att göra forskningsarbeten i stora älvar. Däremot har vi arbetat mycket med vattendrag i Småland och Blekinge med hur fisk ska ta sig förbi kraftverk och andra hinder, på uppdrag av bland andra kraftbolaget Eon, berättar Larry Greenberg. Man har också nyligen lämnat in en ansökan om EU-pengar till ett större forskningsprojekt som berör just dessa vattendrag och Östersjön.
Nu har man å andra sidan ett stort Klarälvsarbete framför sig: Interregprojektet ”Vänerlaxens fria gång” som ska studera förutsättningarna att återskapa laxfisket i Klarälvens norska del Trysilelva. Med länsstyrelsen som huvudman och EU-pengar är Karlstads universitet huvudansvarigt för den vetenskapliga sidan av projektet, som ska kartlägga möjligheterna för laxen att kunna passera vattenkraftverken som ligger längs vägen från Vänern upp till Trysil.
– Vi har alltid kontakt med länsstyrelsen och med Fortum, men nu kommer det att bli mycket mer – vi har också ett annat större projekt på gång om vilda och odlade laxsmålts nedströmsvandring i Klarälven som Fortum stöder. Väldigt mycket av det vi gör är faktiskt tillämpad forskning, som kan ha praktisk betydelse i olika sammanhang. Däremot forskar vi inte om fiske i den meningen att vi kan tipsa om vad man bör sätta för agn på kroken, säger Larry Greenberg och skrattar.
– Laxen som kommer till Trysilelva kommer att träffa på andra fiskarter. Kanske blir det på någon annan arts bekostnad som den etablerar sig, det är något som vi kan se på här.
– Vi kan titta på fiskarnas beteende i olika miljöer, till exempel olika typer av bottnar. Det ger viktig information om hur olika åtgärder för habitatrehabilitering fungerar. En annan sak vi kan studera är hur bra eller dåliga olika sätt att bedriva skogsbruk intill fiskevatten är, till exempel vad det betyder för fisken om det lämnas kantzoner av träd och annan växtlighet närmast vattnet.
Larry Greenberg menar att Karlstads universitet tillhör toppen i Sverige när det gäller forskning om rinnande vatten, och man har också en hel del internationella kontakter. En gästforskare från Litauen har nyss åkt hem, och tidigare har man haft folk från England, Tyskland och Ungern på besök.
Även skolklasser och andra grupper av besökare är välkomna om de hör av sig till universitetet och talar om att de är intresserade av att göra ett studiebesök, understryker Larry Greenberg, som inte har något emot att visa upp akvarieanläggningen som han kan sägas vara upphovet till:
– Jag tycker faktiskt att vi borde marknadsföra den bättre!