Lördag, 27 maj - vecka 21
Nyheter

”Den osannolike terroristen”

Den ledarlösa kampen – en ensam gärningsman som inspirerad av en global rörelse tar till våld för att föra sin sak framåt.– Det är en trend vi kan se och som jag tror kommer att accelerera, säger terrorforskaren Peder Hyllengren.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Det finns ingen godtagbar allmängiltig definition av begreppet terrorism. Nationalencyklopedin fäster sig exempelvis vid den politiska dimensionen och preciserar terrorism som: ”våldshandlingar som är politiskt betingade och syftar till att påverka samhället eller ett lands politik utan hänsyn till om oskyldiga drabbas.”

Här beskrivs terrorism vara något framförallt extrema grupperingar använder sig av – och som endast undantagsvis utövas av enskilda personer.

– Vad som ligger i begreppet har förändrats, och förändras, över tid. Det man skulle kunna säga är att terror i mångt och mycket är en kommunikation – att med våld skicka ut ett budskap. Den politiska vägen räcker inte. Det är en övertygelse om rätten att använda våld för att föra sin sak framåt, säger Peder Hyllengren.

Peder Hyllengren är terrorforskare vid Försvarshögskolan i Karlstad och har under flera år följt personer från Sverige, och andra europeiska länder, vilka har rest för att ansluta sig till terrororganisationen Islamiska Staten. Enligt honom är gemensamt för de flesta samtida terrorattacker att det finns en bakomliggande global agenda. Han beskriver det som ”den ledarlösa kampen”. En ensam gärningsman som, inspirerad av en global rörelse, väljer att ta saken i egna händer och utföra ett eller flera terrordåd i en organisations namn.

– Breivik var en ensam gärningsman på det sättet. Han ville attackera den norska staten och Arbeider­partiet för att skapa en motreaktion, vilken i sin tur skulle generera de politiska effekter som han ville uppnå. Det vill säga att få högerextrema rörelser att resa sig.

Terrorhandlingar är, enligt Peder Hyllengren, sällan något som utförs spontant. Oavsett om syftet är att injaga skräck eller att påverka politiska beslut så finns det allt som oftast en ideologi bakom dåden: En legitimering till varför ändamålet helgar medlen.

– Breiviks ideologiska övertygelse är en central del i varför han gjorde som han gjorde och förmodligen också till varför han än i dag inte visar någon ånger. Hans taktik var ju att sätta en plan i rörelse vilken i slutändan skulle gynna hans intressen. Att han var minutiös i sina förberedelser är också något som gör att han utmärker sig, säger Hyllengren.

Medan Anders Behring Breivik hade en bestämd uppfattning om vilka som skulle bli hans offer menar Hyllengren att de islamistiska terroristerna särskiljer sig. Martyrskapet lyfts ofta fram som en väg till paradiset och flera av dem som dör i islamistiska terrordåd gör det, enligt Hyllengren, i övertygelsen om att de kommer att komma till ”något bättre”.

– För dem är offren en form av rekvisita. Ju fler offer ett terrordåd kan generera desto mer uppmärksamhet får det. Målet blir på något vis att slå undan allt annat i mediebruset och få fullt fokus på attentatet – att gå från zero till hero. Höger- och vänsterextrema terrorister har inte alls samma martyrskap, samma längtan efter att dö i attentaten, som islamisterna har. Breivik ringde ju in och sa; nu får ni komma och hämta mig, nu är jag färdig.

Hur terrorhotet kommer att se ut i framtiden är såklart svårt att prognostisera. Risken att vi kommer att tvingas uppleva en terroraktion likt 11 september-attackerna igen håller emellertid Peder Hyllengren för osannolikt. Han framhåller att vi, trots den senaste tidens händelser, ändå bör vara medvetna om att de allra flesta attentatsförsök faktiskt avvärjs.

– Det vi i huvudsak kommer att få ser mer av är ensamma personer eller mindre grupper som antingen har en koppling till en organisation eller svär trohet till en organisation. Sen finns det såklart sådana som Breivik: Den osannolike terroristen som kommer lite från ingenstans och genomför ett fruktansvärt attentat – med norsk polis som nästan var i Palmeklass vad gäller hur man hanterade dådet initialt. Det kommer alltid att finnas de som undkommer säkerhets­polisens radar.

Rätta oss
1 / 1
Peder Hyllengren är terrorforskare vid Försvarshögskolan i Karlstad. Enligt honom är terrorhandlingar sällan något som utförs spontant. Oavsett om syftet är att injaga skräck eller påverka politiska beslut så finns det oftast en agenda bakom dåden.
Aktuell artikel (1 av 8)
”Den osannolike terroristen”

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!