”Ett pånyttfött offensivt Färjestad”

Det finns olika sätt att förlora. Premiären mot HV71 hör definitivt till de bättre.

Det kan ha varit för att det var första matchen och spelarna räknat ned i ett halvår till att få snöra på sig skridskorna och gå ut och köra skiten ur sig. Men det kan också handlat om något annat – att Färjestad version 2012–2013 är som ett nytt lag.

I vilket fall var det länge sedan jag såg ett Färjestad med sådan fart och intensitet som mot HV71.

Revanschlystet eller hungrigare, skulle en del säga.

På Färjestadsspråk: hela den där parollen om ”Hårt arbete och stort hjärta” levde laget upp till, både under matchens första del som man förde och under den andra när det var blåställ på under HV-pressen.

Det klassiska uttrycket säger att bra anfallsspel alltid börjar i försvarsleden och mot HV71 var det just så.

De gånger Färjestad föll igenom defensivt straffade det sig direkt med baklängesmål. Särskilt HV71:s 2–2-kvittering var ett typexempel på juniorhockeyns standardfälla alla-tittar-och-går-på-puck. Och sånt har man inte råd med varken mot HV71 eller Rögle.

Annars var Färjestad bra bakåt.

Alexander Salák såg ut som när han lämnade Färjestad – stabil och säker. Försvarsspelet var uppoffrande och kompakt och HV71 – som nätat glatt under försäsongen och bland annat kört över Linköping med 6–1 – fick kämpa för varje läge.

Kaptenen Rickard Wallin var som vanligt gigantisk i boxplay. Oscar Klefboms hemjobb över hela banan, som han avslutade med att norpa pucken från Johan Lindström som om det var godis från en treåring, höll riktigt hög klass.

Framför allt var det framåt som Färjestad uppträdde som ett nyfött lag.

Leif Carlsson och tränarstaben har jobbat hårt med att implementera ett resolutare och mer rakt på-betonat spel – och resultatet av det var tydligt.

Jag såg inget av Färjestads gamla förkärlek för att parkera i sarghörnen eller låsa fast pucken bakom mål. I stället var det full fart mot HV-målvakten Gustaf Wesslau – och även om skottstatistiken (34–30) var jämn var den bakom siffrorna kvalitativare än tidigare med ett FBK som lättare kom till bra lägen.

Målen var kanske gratismackor – först pucken som studsade på Mats Tryggs skridsko och rakt i famnen på Joakim Hillding och sedan Johan Davidssons hjärnsläppspassning till Peppe Lundh – men Hilldings spelvändning nere från Alexander Salák och över resten av banan var definitivt ingen bjudresa.

För Färjestad gäller det att trumma på på samma sätt. Även i år kommer det en beige omgång 23 i gråtråkiga november – fast med skillnaden att nu finns en annan tändvätska i omklädningsrummet.

Snacket om att vara ute efter revansch ska inte underskattas.

För det är en enormt skillnad på att jaga och jagas.

Framför allt för en vargflock.

• • •

Vet inte vad Christian Berglund käkat i sommar, men Berglund var i går lika tokladdad och intensiv som en A-lagsdebuterande junior.

Fortsätter veteranen så här blir han en rejäl tillgång i vinter.

Det enda som saknades var rätt skärpa. Berglund hade två bra lägen, varav ett astronomiskt bra alldeles framför Gustaf Wesslau, men hade behövt ett elvamannamål för att träffa.

• • •

Inget snack om vem som är den nye publikgunstlingen.

Ole-Kristian Tollefsen mosade HV71-spelare hej vilt och eldades på av fansen varje gång.

• • •

Efter år av traggligt nationalsjungande blev vi äntligen bönhörda av Hockeyligan som slopat Du gamla du fria.

Det borde gjorts för åtta år sedan. Men nåja, bättre sent än aldrig.

• • •

Snacka om nybörjarmiss av Färjestad som timmarna före nedsläpp insåg att Ville Lajunen saknade giltigt transferkort – och gjorde klart med Martin Röymarks ännu senare.

• • •

Sen att Frölunda verkar gjort samma tabbe med Fabian Brunnström är anmärkningsvärt. Sportcheferna borde kanske ha bättre koll på sina papper?

• • •

Tror knappt jag någonsin sett HV-kaptenen Johan Davidsson stå för ett grövre felpass än när han serverade Peppe Lundh till 2–1-målet.

Inte ens Mr. Perfect är perfekt. Tydligen.