Framtiden ljus för ”Mackan”

VF-sporten träffar en trött Marcus Johansson hemma i hans vindslägenhet på Herrhagen där han bor tillsammans med sin flickvän.

– Det är svårt med tidomställningen, gäspar Johansson och följer upp med ett leende.

Faktum är att den förre Färjestadsspelaren knappt hunnit ur dushen när han ropar ”kom in”. För honom är klockan sju på morgonen. Vi andra börjar så sakta tänka på lunch.

Marcus Johansson kom för ett par dagar sen hem till Sverige efter NHL-laget Washington Capitals första träningsläger – eller camp som det kallas. Tiden i USA:s huvudstad kan inte annat än beskrivas som succé. Han har hyllats i amerikansk media och tränaren och klubbens general manager sprider lovord om honom.

– Det var okej. Det är stor skillnad på hockey och hockey om man säger så, men det var ändå kul även om det inte så lätt att komma dit och spela sitt bästa när man inte varit på is sedan i mars, säger Marcus själv ödmjukt.

En ödmjukhet och mogenhet som även den imponerat på ledarstaben i Capitals – bara en sån sak som att Marcus åkte till campen en vecka i förväg.

– Jag var där en vecka innan för att få vara på is lite. De har ju is där året om, så de kan ju träna när de vill och då är det inte så lätt för mig att komma rätt in i campen. Det var jag och en ryss där bara och han kunde ingen engelska. Så det var lite svårt att kommunicera. Men det var ändå värt det, berättar han.

Framför allt har det varit mycket snack om att Capitals inte har värvat någon center sedan free agent-marknaden öppnades. Egentligen har klubben bara en renodlad center, Nicklas Bäckström.

– De har pratat mycket om det där borta, att de ser mig som en andracenter och att de tror på mig så pass mycket att de inte värvat någon mer.

• Vad tänker du när du får höra det?

– Det är en ära. Samtidigt är jag inte där än, men jag ska göra allt för att komma dit.

• Vi har ju kunnat läsa om ledare i Capitals som hyllar dig, vad har de sagt till dig personligen?

– Vi har bara pratat lite grann, de har berättat att de tror på mig och att de vill att jag ska spela där borta. Och att jag ska tro på det själv.

Innan veckorna i Washington var det i mars som Marcus Johansson senast var på is. Lägg till en rejäl omställning när det kommer till spelsätt och spelyta.

– Själva storleken på rinken är ju inga problem, det är mer typen av hockey. Som center är man van vid att vara tredje gubben hem, nästan som en extra back.

– Där ska man mer vara längst fram för att pressa och jaga.

• Sen är det speciell hockey på en camp?

– Det är väl inte de bästa lirarna där om man säger så, mer tuta och kör, då blir det ännu svårare hockey. Det blir folk överallt och ingenstans, det är lättare att möta spelare som tänker likadant. Men det var absolut lärorikt.

I sommar fortsätter Marcus att träna på egen hand och han hoppas även på att få lite tid på is med Färjestad i augusti innan det är dags för nästa camp.

– Då är det rookiecamp och det blir mer utslagning för att ta en plats i laget. Sen börjar maincamp direkt efteråt som alla ordinarie spelare är med på. Sen ska några till bort efter det, sen ska laget vara klart, förklarar Marcus.

Resan till NHL började förra sommaren när Marcus Johansson valdes av Capitals i den första draftrundan. Och det blev ännu mer konkret i slutet av förra året.

– Jag fick första kontraktsförslaget redan i december. Men det var ingenting vi behövde svara på då, jag kunde ta det lugnt och tänka på det ordentligt. Det är ändå ett stort steg att ta och jag är fortfarande ung. Men det kändes som rätt beslut.

– Det som kändes skönt var att om jag inte skulle ta plats så får jag åka hem och ta ett år här. Det var det som fick mig att bestämma mig.

Trots att Marcus framför allt ses som en framtidspelare så kommer han ändå ha hunnit fylla 20 år när NHL-premiären spelas. Han har dessutom redan gott om meriter. Två seniorsäsonger i FBK, ett SM-guld och två junior-VM – ett som lagkapten.

– Det har varit två väldigt nyttiga och skitroliga år i Färjestad. Det är det som har hjälp mig att göra mig till den spelare jag är. Jag har fått träna och spela mot bra spelare varenda dag.

• Ni brukar svara ”allting”. Men efter första campen, vad känner du nu att du måste förbättra?

– Jag tror det handlar om att kunna prestera varenda dag och i vartenda byte. Att man tror på sig själv när man går ut på isen, att man inte åker och tänker att där är Crosby och Malkin utan att man tänker på sig själv och vad man ska göra. Att man är där av en anledning, att prestera.

– Sen är det som du sa, jag måste bli bättre på allting. Det är ändå ett stort steg, det är världens bästa liga.

Världens bästa liga som många tror att Marcus Johansson kommer ta en ordinarie plats i. Förmodligen redan i höst.

Till och med Marcus själv börjar tro på det.

– Jag vet inte… Men, ja det måste man ju ha ett förtroende på sig själv. Man är ju där borta av en anledning, att spela sin hockey och tro på det man gör. Annars kommer man inte långt.