Hon konstaterar att nästan alla hennes bilder har influenser från skogen. Den trygga, men samtidigt den plats där det oväntade finns och det hotfulla.
Carina Gustavsson flyttade till Karlstad för några år sedan och gav samtidigt mer utrymme för konsten. Ingenjören som jobbar som stålinköpare sökte en tvåårig distansutbildning vid Falkenbergs konstskola.
Hon berättar om skapandet som alltid funnits där. Att hon hade en utställning redan innan konstutbildningen, hur hennes konst, som hon beskriver som busig de första åren, tagit en annan vändning. Bakåt i tiden, mot barnets upplevelser.
– Jag var inte riktigt färdig med det, konstaterar hon och förklarar hur glad hon blir när hon hör andra berätta om sina barns upplevelser i naturen. Hur det väcker minnen.
Hon använder sig av blandteknik, tecknar, målar i akryl, rispar, suddar, klistrar. Så gott som alla hennes verk är collage och när hon kom till Sillegården i torsdags upptäckte hon att i en av hennes bilder finns ett fönster från restaurangbyggnaden. Klippt ur en reklambroschyr.
Det började med teckning för hennes del, men måleriet smög sig in och hon fick höra att det inte är någon bra kombination. Något som inte har hindrat henne. Många av hennes verk börjar med en blyertsteckning. Kanske en av dem hon skapat på bussen när hon pendlar till jobbet. Därifrån växer andra komponenter in.
– Det kan inte stanna vid teckning, jag måste få skulptera med färger.
Utställningen i Solbacken pågår till den 8 augusti.