Dubbeljobbare

Det är på den soliga uteplatsen framför värdshuset som VF möter Emil von Schultz, ägare och kökschef på värdshuset som har stått där ett tag. Det byggdes först på 1950-talet som garage för att sedan göras om till café under 80-talet. När Emil tog över verksamheten för tre år sedan har han sedan dess försökt sätta den på kartan. En av dragkrafterna har varit maten.

– Vi gör allt från grunden här, berättar Emil von Schultz. Vi gör till och med vår egen vinäger, den dijonsenap vi använder köper jag in speciellt från Paris. Det är vårt sätt att överleva, vi serverar riktig mat.

Någon som världshusets mat fallit på läppen är artisten Nick Borgen som fattade tycke för värdshuset när han var där och åt.

– Han skulle spela i trakten och då kom han hit för att äta, säger Emil. Han sa att sådan här mat görs inte längre.

Nick Borgen har också på sin hemsida en avdelning där han betygsätter alla ställen där han äter och han gav Svanskogs värdshus betyget fyra av fem. Ett betyg som nu kan ses vid entrén till värdshuset där en skylt hänger.

Men Nick Borgens stöd till värdshuset slutar inte där. Under de senaste två somrarna har han kommit dit och spelat.

– Han sitter där uppe då, säger Emil och pekar på verandan. Det är fullsatt här då. Vi är ju egentligen för små för honom och har inte råd med hans gage, men han kommer hit och spelar för att han är snäll och tycker om oss.

Emil har haft många strängar på sin lyra. Förutom kock har han bland annat varit polis, tjurfäktare i Spanien, kört svenska rallyt och jobbat som industrikemist.

– Det var faktiskt jag som uppfann klistret som de använder på toarullarna, berättar han.

Vid sidan av detta så har han också en passion för att samla antikviteter, alla antikviteter som finns på värdshuset kommer från hans egna samling.

– Vi tänkte att nu vill vi göra något unikt och då plockade jag hit dem för två månader sen. Sådana här saker hittar man vanligtvis inte i offentliga lokaler. Men varför ska de hänga hemma hos mig där bara jag kan se dem?

Alla antikviteter är från 1700-talet och på ett av borden står ett fat från 1754.

– Det här fatet gjordes av Petter Åberg, berättar Emil. Det finns ett exemplar här och ett på Nordiska muséet.

Emil har redan märkt att antikviteterna drar folk, deras hemsida har över tusen besökare varje vecka. Alla som besöker värdshuset får också lämna sin mailadress.

– Sen gör jag utskick. När Nick Borgen skulle hit och spela sist skickade jag ut 300 mail, alla biljetter var slutsålda en månad innan konserten.

Lite överallt i värdshuset hänger tavlor. Märkligt nog är de inte signerade och när Emil får frågan om varför visar det sig föga förvånande att det är han som målat dem.

– Jag målar på fritiden och vi vill ha tavlor här så då är det billigare att jag gör dem, säger han och skrattar.