Dansglädje på linje i Ransäter

"Sailor step, touch one, sway seven, rock, step, half turn, two, fall, turn three..."

Instruktionerna från Kate Sala verkar, för en lekman, svårtolkade.

Men å andra sidan gör det ingenting som man missförstår.

– Man gör inga fel i linedance, bara variationer, säger Lillemor Trell och ler.

Hon och ett hundratal andra entusiaster från hela Sverige höll i gång ända från fredag eftermiddag till söndag, i den linedanceträff som för trettonde året arrangerades av föreningen Double trouble från Forshaga.

– Vi har en lång tradition, på så sätt är den här helgen riktigt stor och välkänd i hela Sverige. De flesta vet ju vad det är och att vi finns här, säger Sara Bailey, instruktör i Double trouble.

Hemligheten tror hon ligger i inramningen – de fina logarna och omgivningen på Ransäters hembygdsgård.

– Det är ett otroligt ställe och läge att vara på som många inte har.

Linedance passar de flesta, menar hon. Det spelar ingen roll om man är själv eller har partner, det kan dansas både individuellt och i par. Och om man tröttnar mitt i en låt? Inga problem – gå av och gör något annat en stund. Musiken är varierad och innehåller något för alla. Här i Ransäter hörs allt från Alan Jackson till Elvis Presley, Lady Gaga och Nickelback.

– Och så har vi en ny låt med Metallica som vi dansar vals till!

Danserna kan varieras i det oändliga. Det kan gå snabbt eller långsamt, vara smidigt, funkigt, hårt eller mjukt. Den som bestämmer är oftast instruktörerna, som i år är Kate Sala från England, Benny Ray från Danmark och Håkan Westerberg från Örebro.

Och minst en sak har alla deltagare gemensamt när helgens dansande är över:

– Alla som åker härifrån har huvudet fullt av nya danser som de tar med sig hem, säger Sara Bailey.