Utgrävning av stenkyrka på Lurö

Det har gjorts utgrävningar på Lurö under tio somrar sen år 1989. Enligt myten skulle det på 1100-talet ha funnits ett kloster på ön. Något som har ifrågasatts. När platsen undersöktes visade det sig att lämningarna var efter en kyrka. Nu finns endast få delar av byggnaden kvar, men det går att urskilja kyrkans konstruktion. Den beräknas ha varit 20 meter lång, i samma storlek som de största kyrkorna på den tiden.

– Något som är lite märkligt med den här kyrkan är att den inte finns omnämnd i några dokument. Särskilt om den nu är en av de äldsta svenska stenkyrkorna, säger Hans Olsson.

Vem som byggde den är oklart.

– Vi tror att det kan ha varit en storman som hade ett större gods och hade folk som jobbade åt sig. För den som byggt den måste ha varit välbärgad, säger han.

Traditionellt sett tänker på vi på en kyrka med en församling. Men i början av kristendomen kunde en storman låta bygga en kyrka på sin gård för att visa på sin makt.

Vem som byggde den och varför försöker de sju som jobbar med utgrävningen ta reda på. Framförallt hoppas de finna spår som kan berätta om hur miljöerna runt kyrkan såg ut och vilka som bodde där.

Utgrävningen började i måndags och pågår tills den 27 augusti. Vid senaste utgrävningen för tre år sedan daterades det kalkbruk som använts till bygget av kyrkan med hjälp av kol 14-metoden till mellan år 1000 och 1050.

Då hittades också två kvinnobegravningar från 1200-talet. Stenkyrkan har byggts i romansk stil med en absid, som innebär att avslutningen på koret är en halvrundel. I kyrkan har det tidigare hittats norska mynt från år 1175 och 1202.

– Kyrkan verkar ha övergivits efter en brand på 1300-talet, säger Hans Olsson.

Ett av de intressante fynden hittills på sommaren utgrävning har hittats sydost om kyrkan.

– Vi har funnit mynt från år 1020 och år 1074 där det finns rester av en boplats. Det tyder på att boplatsen kan ha varit samtida med kyrkan, säger Björn Wallbom, arkeolog.

Där har rester av en eldstad, märken från stolphål och rester av keramik och flintavslag påträffats. En bit därifrån har en härd som tros vara från 1700-talet upptäckts. Den slutsatsen dras eftersom mynt från samma period fans där.

På en annan del har en blyplombering som användes för att hålla ihop klädpackar upptäckts och uppskattas vara från 1500-talet. Plomberingen är märkt Gutingen, som var en stad i Tyskland och märkningen garanterade kvalité.

Att det gjorts fynd som tyder på kontakter med andra länder är inte så konstigt.

– Dåtidens motorväg gick på Vänern mellan Västergötland och Värmland. På sjön har det under lång tid fraktats varor och knutits kontakter, säger Hans Olsson.

Pilgrimsvägen till Nidarosdomen i Trondheim där Olof den Helige låg begravd gick också förbi ön. Bengt Wadensjö, tidigare biskop i Karlstad stift har varit med på alla utgrävningar. Han forskar på kristnandet i Vänerland. Hur gick har kommit till har han sin egen teori om.

– Ibland bosatte sig munkar från Irland på ensliga öar. En sådan helig person kan ha bosatt sig här och grundlagt en tradition om att det skulle vara en helig plats, säger han.