”Måste bli bättre på att tyda signalerna”

Han fanns på fredagen på plats på en något rumphuggen konferens i Karlstad om ensamkommande barn som avviker. Rumphuggen eftersom flera av huvudtalarna i sista stund lämnade återbud på grund av sjukdom och andra omständigheter.

– Olyckligt, men tyvärr inte mycket att göra åt, säger Katja Berglund, integrationsstrateg på länsstyrelsen som låg bakom arrangemanget.

Hon konstaterar att drygt 170 barn och ungdomar hittills tagits emot av de värmländska kommunerna, och just frågan om rymningar är något som tagits upp av flera företrädare från de olika boendena. Vad händer med barnen? Hur förebygger man problemet? Vad kan personalen göra, vad kan barnens utsedda goda män göra?

Terje Torvik jobbar med just dessa frågor på Migrationsverket, både riktat mot barn som väntar på uppehållstillstånd och de som fått beslut om att återvända.

– De som avviker kommer från båda grupperna, men det är förstås vanligare bland de som fått beslut att återvända. Oavsett vilket är det en väldigt svår och ångestladdad situation för många av barnen. Det är många känslor på en gång: hemlängtan, rädsla att svika familjen, en vilja att komma till ett helt annat land och så vidare.

Enligt Terje Torvik finns det dock ofta signaler att ta fasta på: barnet pratar mer i telefon än tidigare, är orolig och så vidare. Då gäller det för personal och goda män att finnas till hands och försöka prata om saken för att förhindra en rymning.

– Vi har ju indikationer från polisen att vissa av de här barnen hamnar i prostitution och människohandel. En som avviker är en för mycket. Som jag ser det är boendena och gode männen väldigt viktiga, för de har närkontakten med barnen. Men övriga – socialtjänst, polis och även Migrationsverket – måste också bli bättre på att informera om till exempel de beslut som tas.