En av nio med alla rätt

I dag skriver omkring 50 000 personer högskoleprovet runt om i landet. Många har skrivit det tidigare men för en del är det första gången. På internet finns en uppsjö av tips för hur man ska göra för att få ett bra resultat.

Martin Eneling, som skrev full pott vid provet 1999, har några konkreta tips.

– Man bör läsa mycket böcker, och då inte bara inför provet utan hela tiden. Skönlitteratur, deckare, fackböcker och så vidare. Blandar man litteraturen får man ett bättre språk och högskoleprovet består ju av en ganska stor orddel, och ord är ingenting man lär sig snabbt, säger han.

Men provet består som bekant inte bara av svensk ordförståelse. Det handlar också om engelsk läsförståelse och matematik.

– Just matematiken anses bland många vara svår och ska man förbereda sig för den är det väl genom att kolla igenom framför allt gamla prov. Matten i sig är inte så avancerad, som jag minns det. Man behöver inte räkna ut uppgifterna utan det handlar mer om att förstå om man kan räkna ut dom eller inte. Så det är väldigt bra att öva på gamla prov, ofta är det liknande uppgifter som återkommer.

– Ett konkret tips under provet är att göra de lätta uppgifterna först så att man inte kör fast utan får väck de uppgifterna tidigt. Det är bättre att lägga tiden på de som är svårare för en.

Men alla har inte lätt för allt. Vissa har exempelvis enklare för svenska än matematik och vice versa. Så vilken tycker Martin Eneling är den svåraste biten?

– Det beror nog helt på vem man är. Ens sociala bakgrund, min mamma var lärare till exempel, spelar ju roll, den kan man inte göra så mycket åt. Har man inte svenska som modersmål kan nog orddelen vara svårare. Men det är också beroende på vilket språk man kan, att kunna flera språk är ju också bra.

– Jag minns att ordet ”narrativ” var ett ord jag egentligen inte kunde. Jag hade aldrig använt det vid tiden för provet men sen kom jag på att det i vissa filmers eftertexter ibland står ”narrator”, och då kopplade jag det till berättande att göra och gissade rätt. I svenskan finns det ju del låneord från engelskan, franskan och tyskan till exempel, så att kunna fler språk är inte alltid illa.

Resultatet på högskoleprovet kan ibland vara direkt avgörande för ens framtida yrkesval, men faktum är att Martin själv aldrig använt sig av sitt resultat.

– Nej, inte som jag vet om i alla fall. Jag hade redan kommit in på den utbildningen jag ville gå, tack vare mina gymnasiebetyg. Sen har jag aldrig skrivit med det i något cv heller för den delen, för det säger ju inte särskilt mycket om hur bra man är på att göra sitt jobb. Jag har inte sett att det har varit särskilt relevant, säger Martin Eneling.