”Bibel” om kommunal planering och översvämningshot

– Vi drivs av de problem som vi har haft med översvämningar och ras kring Vänern och i hela Göta älvs avrinningsområde med tillflödena från Klarälven till Upperudsälven. Men vi är ju inte de enda som har byggnader vid vatten, så det här kan vara en bit på väg mot att komma överens om riktlinjer i hela Sverige, säger Leif Gustavsson som är beredskapsdirektör på länsstyrelsen i Värmland.

Enligt Leif Gustavsson finns det visserligen anvisningar från de statliga myndigheterna om att kommunerna ska väga in risker i sin planering, men inga preciseringar av vilka typer av verksamheter som inte bör ligga i vissa områden.

– Boverket har inte styrt den här processen. Förr eller senare kommer det att behövas nationella riktlinjer, säger Leif Gustavsson, som menar att det är till stor nytta för kommunerna att veta i förväg hur länsstyrelserna kommer att behandla deras planer när det gäller risker som är förknippade med vatten.

Han påpekar också att samtidigt som allt talar för att översvämningar kommer att bli högre och ske oftare så har samhället blivit mer sårbart.

– Hade man byggt en stengärdsgård som blev översvämmad så fungerade den lika bra när vattnet sjunkit undan. Det gör kanske inte en datacentral… Och nya hus har inte samma motståndskraft som gamla. Samtidigt ser vi, inte minst i Karlstad, hur det är i vattennära lägen man vill bygga bostäder för att få ekonomi i projekten.

Totala pionjärer är inte de båda västsvenska länsstyrelserna, påpekar Leif Gustavsson, men han menar att den handbok för fysisk planering i översvämningsområden som de skrivit ihop är den mest detaljerade hittills i Sverige. På torsdag, vid Karlstads universitets årliga konferens om klimat och säkerhet, kommer den att presenteras närmare för en publik från kommuner och statliga myndigheter som sysslar med de här frågorna.