Foto: Lars Swanö

Gösta Olofsson har beskrivit sjukvården i Värmland från jordegummor till nutid. Utgivningen av boken ska sättas i samband med landstingets 150-årsjubileum 2012.

Sjukvårdens historia i ny bok

Arvika

Antalet vårdplatser var begränsat. På det första svenska lasarettet kunde patienterna få dela säng.
Dåtidens vårdgaranti.
– Sjukvården skulle få en fantastisk utveckling, konstaterar Gösta Olofsson som nyligen presenterat sin bok ”När sjukvården kom till Värmland”.

Landstinget fyller 150 år 2012. Med anledning av det har den förre sjukhusintendenten i Arvika allmänt skildrat hur sjukvården tog form i Sverige och i synnerhet hur den gestaltat sig i Värmland.

Det är en historik som tar sig tillbaka till medeltiden och klostersjukvården.

– Kyrkorörelsens betydelse för sjukvården kan inte överskattas. Den var väldigt pådrivande och väl var väl det, påpekar Gösta.

Han har valt att beskriva sjukvårdens framväxt i kronologisk ordning. Från kloster till jordegummor och sjukstugor, den första uppförd i Årjäng 1869, dess uppgradering till delade och odelade lasarett, det första värmländska lasarettet i Filipstad som invigdes 1773 och senaste förädlingen av Centralsjukhuset.

Samt landstingens tillkomst efter kommunalreformen1862.

– Vad man efterlyste var en samlad ordning för hälsa och sjukvård på regional nivå, och faktiskt med den beskattningsrätt som existerar än idag.

Den valde Värmland att börja tillämpa 1874. Dessförinnan finansierades verksamheten med en särskild sjukvårdsavgift.

– Det kan förvåna, men ända fram till 1959 skedde det med en viss andel av brännvinsförsäljningen i landet.

Landstingen hade också till uppgift, förutom att ansvara för lasaretten, att utse ledamöter till riksdagens första kammare.

På hundra år hade sjukvården förändrats radikalt sedan Kongliga Serafimerlasarettet, som öppnades 1752, varit det enda i Sverige.

– Det brukar sägas att Värmlands första lasarett låg i Stockholm.

Men där fanns bara åtta vårdplatser med den betjäning som även skulle inkludera det då svenska Finland. Patienterna kunde få ligga två i samma säng.

– Det var förstås orealistiskt.

Det femte lasarettet i Karlstad skulle med tiden uppgraderas till länssjukhus. Det uppfördes 1905 sedan de fyra andra kritiserats för dålig hygien och sanitära förhållanden.

– Den framstående lasarettsläkaren Per Clarholm fick en betydelsefull roll för utvecklingen av sjukhusen i hela länet.

Med utbildning av sjuksköterskor som en väsentlig del.

– Den första kursen genomfördes 1907. När utbildningen 1911 utökats till två år krävdes att sjuksköterskorna tjänstgjorde minst två år vid någon av länets sjukvårdsinrättningar.

Gösta Olofsson beskriver i samband med det ett problem som alltjämt består. Inhyrning av personal.

– Kring förra sekelskiftet rådde brist på sjuksköterskor vid lasarettet i Karlstad. Det löstes genom att hyra in dem från Sophiahemmet i Stockholm.

– Lika litet som hyrläkare är en bra lösning var det att hyra in sjuksköterskor då.

Förändringarnas tid har Gösta Olofsson under 30 år som verksam inom sjukvården deltagit i.

Som kuriosa har han också ägnat den väldokumenterade boken hälsobrunnarna uppmärksamhet, liksom Alma Andersson vid Nya åkeriet i Karlstad. Dåtidens hästdragna ambulanser försåg hon med såväl gummihjul som mjuka fjädrar.

Devisen till patienten var: ”Grufva Dig icke öfver sjukdom. Landstinget hafver resurser”.

Mer från Förstasidan

Fler män kan kopplas till sexbrotten

05:01

I dag avgörs om den så kallade Hagforsmannen ska stanna kvar i häktet.
Polisen kopplar ytterligare två personer till brott som begåtts i Hagfors den senaste tiden. Det handlar bland annat om sexuellt ofredande.

Annons

Fler män kan kopplas till sexbrotten

05:01

I dag avgörs om den så kallade Hagforsmannen ska stanna kvar i häktet.
Polisen kopplar ytterligare två personer till brott som begåtts i Hagfors den senaste tiden. Det handlar bland annat om sexuellt ofredande.

Nato är inte lösningen

04:30

Det räcker med att försvaret jagar ett oidentifierat undervattensföremål i Stockholms skärgård för att debatten om ett svenskt Natomedlemskap ska ta fart igen. Folkpartiet marscherar som vanligt i täten, sekunderat av Dagens Nyheters ledarsida.

Nato är inte lösningen

04:30

Det räcker med att försvaret jagar ett oidentifierat undervattensföremål i Stockholms skärgård för att debatten om ett svenskt Natomedlemskap ska ta fart igen. Folkpartiet marscherar som vanligt i täten, sekunderat av Dagens Nyheters ledarsida.

Annons

Nu har Sunnetåget (snart) gått

03:14

I november går det sista Sunnetåget.
– Nu när vi hållit på ett tag är vi bredda på att göra lite andra saker, säger Birgitta Friberg, ordförande i centrumföreningen Skutt.

Sent poängtapp för Hellton

23:00

IF Hellton fick med sig en poäng hem.
Det kunde ha varit två. Kroppskultur kvitterade när det bara återstod sex sekunder.
– Så är det, men vi hann även med ett avslut efter det, säger Tomas Dunder, tränare i Karlstadslaget, efter 24–24.

Bik Karlskoga letar efter formen

22:58

Topptippade serienian Bik Karlskoga hade fyra segrar på fem försök och kändes på gång. Två matcher senare är formraden förbytt mot lika många förluster.
– Vi blir lite osäkra på var vi står och litar inte riktigt på varandra, säger Bik-tränaren Tobias Thermell efter 4-0-förlusten.

Annons

Glada Hudik spelar roll i Arvika också

22:41

Glada Hudik spelar roll i Arvika också.
– Att blanda mångfald på mindre orter är extra viktigt, anser Hudikministern Pär Johansson.

Tejpade sonen på toaletten

19:59

Pappan tejpade för sonens mun och därefter tejpades händerna.

Tre bilar kolliderade på E18

18:21

(Uppdaterad 21.27) Tre bilar körde in i varandra på E18 på tisdagskvällen. En person fick föras till sjukhus. Orsaken till olyckan var att en bil bromsade för två älgar.

Annons

Köp lösnummer

Hockeytipset

Annons
Annons

Prenumerera

Senaste webbisen

Namn: Gustav
Födelsedag: 2014-10-06
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons