Vargjakten ifrågasätts av EU-kommissionen

Under den kontroversiella vargjakten i januari dödades 28 vargar i en stam på ungefär 182–217 individer.

EU-kommissionen fick in klagomål på vargjakten från Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden och Djurskyddet Sverige. Nu har kommissionen skickat en skrivelse till regeringen där de påminner om EU-direktiven gällande bevarandet av livsmiljöer för vilda djur och växter.

– Det här var helt väntat och betyder i sig igenting. Samma sak hände efter lodjursjakten. Det slutade med att EU-kommissionen kom med ett motiverat yttrande, några små förändringar gjordes och sedan fortsatte vi att jaga, förklarar Gunnar Glöersen.

Regeringen ska nu redovisa vad det fanns för vetenskaplig grund bakom jakten, syftet med jakten, varför gränsen för stammen har satts till 210 vargar, hur jakten påverkade bevarandestatusen etcetera.

– Nästa steg är att regeringen besvarar frågorna. Sedan får vi se om kommissionen nöjer sig med det eller kommer med ett motiverat yttrande. När det gäller den vetenskapliga grunden så kom det många forskningsrapporter innan vargjakten.

EU-kommissionen skriver att ”bevarandestatusen inte var gynnsam när licensjakten skedde och att jakten gjort statusen mindre gynnsam” och att ”det förefaller sannolikt att jakten ökat inavelsrisken”.

– Det finns ett domstolsbeslut på att man kan jaga utan att bevarandestatusen är gynnsam. Att jakten ökat inavelsrisken håller jag inte med om. Men det är inte jag som ska svara på de här frågorna, utan det är regeringen, säger Gunnar Glöersen.