Söndag, 23 juli - vecka 29
Allmän

Vänerns fågelliv i fint skick

De flesta av sjöfåglarna i Vänern mår alldeles prima. Och det betyder troligen att sjön också mår bra.Trutarna har det dock tufft – men det beror nog mycket på våra ändrade sophanteringsvanor.
Artikeln fortsätter efter annonsen

Varje juni sedan 90-talet har ornitologer gett sig ut till de 700–800 fågelskärslokaler som finns i Vänern och räknat sjöfåglar. Thomas Landgren är den som sammanställer resultatet i en årlig rapport och han berättar att inventeringen är i grunden miljöövervakning.

– Fåglarna har vingar. Är det något som inte stämmer så sticker de. De är viktiga miljöindikatorer, säger han.

Årets inventering är nu genomförd bortsett från skarvarna. Thomas Landgren summerar resultatet med att det i stort sett ser bra ut. Han börjar med fisktärnor och silvertärnor och säger att detta har varit ett bra år för dem. Särskilt silvertärnorna visar att Vänern är en speciell sjö, för de här tärnorna är egentligen artiska och Vänern är den enda insjö i södra Sverige där de häckar. Vänern är helt enkelt mer hav än insjö, med sina ytterskärgårdar med kala skär.

Thomas Landgren berättar att när tärnorna och skrattmåsarna trivs går det även bra för vadare, gäss och änder.

– De häckar i skydd av måsar och tärnor.

Inventerarna har under flera års tid kunnat se att trenden är bra för gräsänder och småskrakar, två vanliga änder. Den vitkindade gåsen, som är en sentida invandrare norrifrån i Vänern, räknades i år in med 34 individer. Sällsynta snatteranden fann de 25 stycken av. Sammanlagt 87 strandskaterevir kunde de räkna till.

Men riktigt allt är inte frid och fröjd. För fiskmåsarna, Vänerns vanligaste sjöfågelart, fann de en minskning från i fjol med omkring 3 000 till 11 000 individer .

– Men vi kan inte säga att den minskar rent allmänt. Det kan ha varit den hårda vintern som gjorde det tufft för dem, säger Thomas Landgren.

Det kan alltså röra sig om en tillfällig nedgång just i år. När det gäller gråtruten är nedgången däremot bekräftad sedan flera år, även om de ännu räknas i flera tusen på Vänerns fågelskär.

– I år var det färre gråtrutar än något annat år sedan undersökningarna startade 1994, säger han.

En viktig orsak kan vara att de öppna soptipparna numer är borta.

– Vi bjuder på mindre mat numer.

Vad som dock oroar honom är att de kala fågelskären i Vänern växer igen med buskar och träd och när det sker minskar måsar och tärnor och med dem änder, vadare och gäss.

– Just nu så röjer man årligen en del skär men det är en nödlösning. Man måste hitta en lösning på de här problemen. Och det är inte bara för fåglarna. Det är för alla som vistas på och vid Vänern. Om inget görs förvandlas Vänern från havsmiljö med kala klippstränder till en vanlig insjö där du kan binda båten i ett träd vid stranden, säger Thomas Landgren.

Han pekar ut det hårt reglerade vattenståndet som ett problem. Genom att hålla ett högre vattenstånd vintertid skulle skären och stränderna på ett naturligt sätt rensas från sly, buskar och träd.

Rätta oss
1 / 3
Antalet gråtrutar i Vänern minskar sedan många år. Men Thomas Landgren tror att det beror på att vi numer inte har öppna soptippar. Minskningen beror alltså inte på miljöproblem. Snarare tvärt om. FOTO: Hasse Holmberg/Scanpix
2 / 3
Den vitkindade gåsen är en invandrare norrifrån. Den har etablerat sig i Vänern under de senaste 20 åren. FOTO: Hasse Holmberg/Scanpix
3 / 3
Vid inventeringen i år visade skrattmåsarna ha minskat med nio procent. Men Thomas Landgren förklarar att de alltid varierar ganska mycket antal, men den långsiktiga trenden är att de ökar i antal. FOTO: Hasse Holmberg/Scanpix
Aktuell artikel (1 av 1)
Vänerns fågelliv i fint skick

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!