Unikt material från attentaten i Norge studeras i Karlstad

Hans Lödén, forskare på Karlstads universitet, har fått möjligheten att delta i projektet tillsammans med tre andra forskare, en svensk och två norska.

– Jag ser det här som ett sätt att hedra offren och de anhöriga. Det är ett litet, litet bidrag och ett sätt att minnas dem, säger Hans Lödén, statsvetare och forskare på Karlstads universitet.

Att ta del av minnesmaterialet från massmorden i Norge är en känslomässig kraftsträngning berättar han, och aldrig tidigare har han berörts så starkt av sitt forskningsarbete som han gör i det här projektet.

– Det är jobbigt att ta del av texterna och jag orkar inte läsa för många på en gång. Jag har fått ta en paus och gå en runda i korridoren på universitetet för att samla mig, säger han och berättar att det var i våras som arbetet inleddes.

Han vänder blicken ner i bordet och tillägger:

– Vissa av texterna är skrivna av anhöriga och vänner till offren. Många är tunga att läsa.

Forskarteamet som Hans Lödén ingår i har tillgång till alla minnesord, hälsningar och teckningar som har lagts vid domkyrkan i Oslo, på arbetarrörelsens hjärtpunkt Youngstorget och vid Utvika camping efter den 22 juli i fjol.

Att ett nationalarkiv har torkat, bearbetat och scannat ett sådant stort material efter den här typen av dåd är mycket ovanligt, menar Lödén.

– Materialet som fanns att tillgå efter 11 september var betydligt mindre och jag känner inte till att det gjordes en systematisk insamling i Sverige efter morden på Olof Palme och Anna Lindh.

Omfånget av teckningar, texter, nallebjörnar och andra kärlekshandlingar är enormt. De blommor som samlades in torkades och kördes till en särskild kompost som man sedan använde i Oslo kommuns kommunala rabatter.

Under kommande tre år ska Hans Lödén ägna sin tid åt att undersöka minnesmaterialet i text utifrån ett politiskt perspektiv i tid och rum. Detta är möjligt eftersom det anges när och var det samlades in.

– Jag har precis börjat titta på materialet men tycker redan mig kunna se att minnesmaterialet i Oslo vid arbetarrörelsens kvarter är mer politiskt än det andra.

– Jag har också sett att den första insamlingen innehåller texter där man tackar polisen, "takk til politiet". När den första chocken har lagt sig kanske synen på samhällets institutioner blir mer kritisk.

På NRK:s nätsida kan man läsa att kommunen mellan den 3 augusti och september i fjol samlade in 20 ton blommor och ljus. Det motsvarar 33 lastbilslass. Och sedan rättsprocessen inleddes mot Anders Behring Breivik har kommunen tagit hand om över 800 kilo blommor som lagts vid tingshuset och domkyrkan. Minnesmaterialet är oändligt.

Innan forskningsprojektet "Critical events meanings and values" fick tillgång till underlaget fick forskarna skriftligen försäkra uppdragsgivaren om att inte föra några uppgifter vidare:

– Det är etiska regler som gäller för den här typen av forskning. Jag har skrivit på tystnadsförklaringar och jag använder mig av särskild uppkoppling i datorn när jag undersöker materialet.

Hans Lödén efterfrågar en djupare diskussion om attentaten i Norge. Att se Breivik som ett isolerat fenomen är fel, menar han. Gärningsmannen är en del av en större tankeströmning.

– Man har inte tagit tankeströmningarna på allvar. Det är märkligt om man tror att någon, någon gång inte kommer att ta det på allvar och göra någonting åt det.

Lödén gör också jämförelser mellan 22 juli och 11 september och menar att skillnaden mellan hur statsminister Jens Stoltenberg och president George W Bush hanterade respektive attentat skiljer sig helt åt.

– Bush valde att försöka bomba bort terrorn medan Stoltenberg om och om igen pratade om att vi måste möta hatet med mer öppenhet och mer demokrati. Den norska regeringens arbete var i detta avseende exemplariskt.

• Många verkar överens om att Stoltenberg skötte sig exemplariskt - hade regeringen tränats inför den här typen av händelser?

– Det är en intressant fundering. Men saken är den att det inte går att förbereda sig för något sådan här. Exakt hur det kommer att se ut kan man aldrig veta på förhand. Hela situationen som uppstår visar vilka värderingar man tycker är viktiga och Stoltenberg visade hur starkt förankrade hans värderingar är i honom.

Även det norska kungahusets uttalanden gick i linje med Stoltenbergs sätt att bemöta situationen.

– Jag är inte bara imponerad av den politiska ledningen utan också av kungahuset som har spelat en aktiv och positiv roll.