Svårt att förutse lokala regnskurar

Den senaste veckan har VF följt prognosernas utveckling på fem olika vädersajter: de svenska smhi.se, klart.se och storm.se samt den norska yr.no och den danska dmi.dk.

De flesta prognoser har ändrats lite grann under veckan, men har i huvudsak rört sig mellan mulet och halvklart. Så sent som en timme i förväg trodde dock två sajter – storm.se och dmi.dk – att det skulle bli regn vid tvåtiden i Karlstad. En kort regnskur föll också över centrala Karlstad, men den kom redan vid ett. Vid två hade regnet hunnit gå över och himlen hade spruckit upp lite grann.

– Det är generellt svårt att förutse vädret under sommaren. Men större högtryck brukar vi kunna följa upp till tio dagar i förväg och detsamma gäller för stora lågtryck. Regnskurar är betydligt svårare. Ibland tror man att en skur ska komma klockan 14, men så kommer den klockan 13 eller klockan 15 eller inte alls, säger Ilmar Karro, meteorolog på SMHI.

– Man kan jämföra det med att koka vatten. Man ser luftbubblorna på botten men man vet inte exakt var det kommer börja bubbla. Ungefär så är det med regnskurarna också.

David Fredriksson, meteorolog på StormGeo som driver vädersajten storm.se, håller med:

– Skurar kan också vara väldigt lokala – alltifrån hundra meter till några mil. Så även om det regnar på ett ställe i Karlstad kan det vara solsken bara en liten bit bort.

David Fredriksson menar också att det är viktigt att inte stirra sig blind på vilket väder det ska bli en specifik timme utan att man kombinerar det med de mer övergripande prognoserna.

• Varför har då alla så detaljerade prognoser när det är så svårt att säga exakt hur det kommer bli?

– Det är en motiverad fråga. Det finns en stark efterfrågan på detaljprognoser, men det sker på bekostnad av att de ibland blir något felaktiga.

Under den vecka som VF följde prognoserna så skilde det sig relativt lite mellan de olika sajterna. Men ibland kan skillnaderna vara betydande. Trots det använder sig de flesta vädersajter av samma grunddata som de hämtar in från en databas i Storbritannien. Att prognoserna ändå blir olika beror bland annat på att meteorologerna sedan filtrerar och tolkar datan på olika sätt.

Hans Bengtsson som jobbar på SMHI:s kundtjänst säger att de får en del klagomål men tror inte att det har varit mer den här sommaren än det brukar.

– Det stora problemet är att våra punktprognoser övertolkas. Och det är egentligen ett väldigt fyrkantigt sätt att beskriva världen, säger han.

Han menar också att det är svårt att dra några slutsatser om hur bra ett väderinstitut är på att förutsäga vädret genom att bara titta på en vecka.

– Det blir väldigt slumpmässigt. Det är ungefär som att fråga fem personer vad de ska rösta på för parti och sedan tro att det ska säga något om valresultatet.