Sparkrav hotar vattenvården

– Jag ser väldigt allvarligt på det här. Det minskar kraftigt våra möjligheter att förbättra vattenmiljön i Värmland, säger Märet Engström som är chef för länsstyrelsens enhet för vatten och vattenanvändning.

Pengarna till länsstyrelsens arbete med vattenfrågor kommer nämligen till mycket stor del från Havs- och vattenmyndigheten (Hav).

Den bildades så sent som för ett år sen, och att den under sitt första år fick ett extra stort anslag för att komma i gång, som sen skulle skäras ner, kom inte som någon överraskning.

– Men att det indirekt påverkar länsstyrelserna och det lokala vattenmiljöarbetet har vi nog inte tänkt på, säger riksdagsledamoten Ann-Kristine Johansson (S), som en förklaring till att reaktionerna mot budgetnedskärningen på vattenområdet varit ganska beskedliga.

Ett undantag är organisationen Sportfiskarna, som i ett pressmeddelande kallar miljöbudgeten ”ett praktfullt bottennapp” och skriver att ”det omfattande arbetet med att restaurera vattenmiljöer som pågår runtom i landet nu slås i spillror”.

Den verksamhet som fått mest pengar är kalkningen av försurade sjöar, som i Värmland kostar runt 25 miljoner kronor om året. Måste man dra in på den riskerar man att de pengar som redan lagts ner kommer att bli bortkastade, eftersom utebliven kalkning ett år kan skapa en ”surstöt” som omintetgör effekten av tidigare åtgärder.

– Värmland är också det län som kalkar mest i landet, påpekar Märet Engström, som säger att man ännu inte vet vare sig hur stor nedskärningen för det lokala arbetet blir eller hur pengarna ska fördelas. Havs generaldirektör Björn Risinger har talat om att länsstyrelserna ska få större frihet att själva avgöra hur de vill fördela innehållet i den krympta penningpåsen. I dag är pengarna uppdelade i potter för olika ändamål.

– Vi vet alltså inte hur mycket vi kommer att få nästa år eller under vilka omständigheter. Men på länsstyrelserna diskuterar vi mycket om hur minskningen ska gå till, säger Märet Engström.

Hon berättar att man i Värmland i år fördelar omkring fem miljoner kronor till så kallade Lova-projekt (lokala vattenprojekt) som drivs av kommunerna.

Vidare går omkring tre miljoner vardera till biologisk återställning av vattendrag, exempelvis gamla flottleder, och vattenförvaltning.

600 000 används till fiskevårdsåtgärder som smoltutsättning i Vänern och bevarande av flodkräftan. Drygt ett tiotal personer arbetar med projekten på länsstyrelsen.

– Det är väl troligt att vi måste spara in procentuellt ungefär lika mycket som anslaget till Hav minskar, och det går ner från 738 miljoner till 503. Särskilt synd tycker jag det är om man inte kan fullfölja Lova-projekten, som kommunerna varit väldigt ambitiösa med att dra i gång, många med övergödningsperspektiv – jag tror det är 25 projekt som pågår, säger Märet Engström.