Noll koll på miljonutbetalningar

Förra veckan beslutade landstingsstyrelsen att utbetalningarna på 54,4 miljoner kronor till 37 privata sjukgymnaster och 15 läkare ska granskas. Enligt en revisionsrapport som kom i våras så är det här pengar som landstinget har betalt ut helt utan att kontrollera om vårdgivarnas uppgifter stämmer.

– Man har utgått ifrån att folk har uppgett rätt uppgifter. Man har ju inte rätt att ge felaktiga uppgifter även om de inte kontrolleras, säger Fredrik Larsson (M), ordförande i landstingsstyrelsen.

• Varför har ni inte granskat det här tidigare?

– Det här systemet är ärvt av Försäkringskassan sedan 90-talet och lagstiftningen har varit luddig så vi har egentligen inte kunnat grans­ka ersättningarna innan 2009.

• Det har gått tre år sedan 2009, varför har ni inte gjort något under de här åren?

– Man kan ju alltid säga att saker borde ha gjorts tidigare. Men det är inte sant att vi inte gjort någonting. År 2011 införde vi ett nytt datasystem och det ger oss möjligheten att föra statistik och göra kontroller.

• Kunde ni inte kontrollera något innan?

– Jag tror att det sköttes manuellt tidigare och det försvårar ju kontrollen.

• Men hur kan man betala 54,4 miljoner utan att kontrollera vart de går?

– Hela vårt samhälle bygger ju på att vi utgår från att man kan lita på varandra. Det här handlar om 80 000 behandlingstillfällen och det går ju inte att kontrollera alla, det skulle kräva mycket administ­ration.

• Följer ni upp era egna verksamheter bättre än ni gjort med de privata?

– Det är en omöjlig fråga. Landstingets arbete med intern statistik och uppföljning har utvecklats väldigt mycket under de senaste åren så nu kan man lätt få fram kvalitetsmått på vården. Men sedan har vi ju verksamheter som inte klarar sin ekonomi så det är svårt att säga, säger Fredrik Larsson.

Vårdförbundets ordförande i Värmland, Eva Strandh, tycker att landstingets hantering av ersättningen är anmärkningsvärd.

– Det är märkligt att man inte har ett kvalitetssäkrat system. Normalt så kontrollerar man väl att man har fått en vara innan man betalar. Man förutsätter att en myndighet som handskas med skattepengar har kontroll, säger hon.

För 2011 redovisade landstinget ett minusresultat på 226 miljoner kronor och Eva Strandhs landstingsanställda medlemmar har fått anpassa sig till den ansträngda ekonomin.

– Man har ett ekonomiskt beting på varje enhet och har fått direktiv att hushålla med ekonomin.

• Hur är kontrollen på den egna personalen?

– När det gäller löner till de anställda så har det en mycket hög kontroll. Om det är något som är fel så får de genast återkrav och det här är självklart bra men man förutsätter ju att de har samma kontroll när det kommer till andra utgifter, säger Eva Strandh.

Fredrik Larssons kollega i landstingsstyrelsen Jane Larsson (C) säger att man inte kan jämföra den omfattande statistikföringen av de anställda inom landstinget med den bristande kontrollen av privata läkare och sjukgymnaster.

– När det gäller kontrollen och statistikföringen av de lanstingsanställda så handlar det ju mer om hur mycket en patient får kosta och så vidare. Och då är det ju ekonomi i bakgrunden, säger hon.

• Är det inte ekonomi när det gäller utbetalningar till privata vårdgivare?

– Jo, fast där har det tidigare funnits begränsningar i hur mycket man får kontrollera. Men det är ju ändrat nu.

• Reglerna ändrades för tre år sedan, varför har det inte gjorts någon kontroll efter det?

– Landstinget arbetar just nu med att få fram riktlinjer för hur man ska kunna ha en bättre kontroll.

• Vad vill du säga till de som arbetar inom landstinget?

– Jag är så stolt över vår landstingspersonal som vrider och vänder på varje krona för att få det att gå ihop. De sköter våra skattepengar på ett sådant ansvarsfullt sätt. Sen får vi väl bara böja på nacken och säga att vi brustit i vår kontroll av de privata läkarna och sjukgymnasterna.