Välgörenhet till fattiga och utsatta är inte fult längre – kanske till och med fint. Under helgen vällde hundratals julklappar in på Plaza hotell i Karlstad. Bakom den enskilda insamlingen till kvinnor och barn som flytt till Alla kvinnors hus står Karlstadstjejen Malin Lundqvist. Initiativet ”Lets make a difference” har snabbt spritt sig från Värmland till ett tiotal andra orter. Över 1 100 tänker skänka kläder och leksaker enligt Facebooksidan.

Allmosorna har gjort comeback i Sverige

Värmland

Att skänka pengar, kläder och mat till fattiga – i Sverige – har blivit rumsrent.
– Man reflekterar inte över maktförhållandet – att någon blir beroende av någon annans välvilja, säger Hanna Hallin, chef på tankesmedjan Sektor 3.

Relaterat

De enskilda välgörenhetsinitiativen flödar – både i Värmland och riket. Givmildheten och medkänslan är stor. Många läsare har senaste veckorna engagerat sig för den fattiga utförsäkrade mamman på VF:s insändarsida genom att skänka pengar och kläder och ordna egna insamlingar.

Förra helgen avslutades hovmästaren Andrea Cisternas insamling på CCC till hemlösa. Hundratals ytterplagg kom in på bara ett par veckor.

Ett annat värmländskt initiativ som just nu sprids snabbt över landet, också via Facebook, är Julklappsinsamlingen till utsatta kvinnor och barn som flytt till Alla kvinnors hus. Över tusen personer skriver att de tänker bidra och klapparna strömmar just nu in på Plaza hotell i Karlstad.

Men vad är det som händer? Är den nya välgörenhetsivern något bra eller dåligt? Ska ”vanliga” barnfamiljer i ett välfärdsland behöva ta emot allmosor? Frågan är komplicerad men en sak är tydlig. Vår syn på välgörenhet har förändrats.

– Man kan absolut säga att välgörenhet inte är så stigmatiserat idag. Allmänheten har en ganska oproblematisk syn på det. Särskilt unga människor är mer positiva, säger Hanna Hallin, chef på tankesmedjan Sektor 3.

Hon refererar till en egen nygjord opinionsundersökning. Sektor 3 är en ideell organisation som kartlägger svenskars civila engagemang. Sextio procent är positiva till begreppet välgörenhet och femton procent negativa.

– Välgörenhet har alltid funnits. En förändring man sett senaste åren är att sociala frivilliga insatser ökat – som till exempel stöd till äldre, nyanlända och hemlösa eller kvinnojourer.

• Varför tror du?

– Det sociala behovet ökar. Det uttrycker många etablerade organisationer som Röda Korset, diakoni och Stadsmissionerna. Jag ser tecken på ett samhälle som slits isär där klyftorna mellan människor ökar och beroendet av medmänniskor växer.

Till och med kommuner förlitar sig allt mer på ideella krafter. Det visar en ny undersökning som fackförbundet Vision gjort.

– Majoriteten av socialcheferna svarade att de inte klarar sina åtaganden utan hjälp av ideella organisationer. Det offentliga räcker inte till, säger Hanna Hallin.

Det vi ser nu påminner om välgörenhet efter amerikansk eller engelsk modell där medborgarna förväntas ta ansvar för varandra och inte fördela tillgångarna genom skattemedel. Vid årsskiftet kom dessutom ny lagstiftning som ger skattelättnader för välgörenhet.

– Vi ser en politisk uppmuntran. Till exempel har avdragsrätt införts för organisationer som samlar in pengar och för privatpersoner som skänker.

Att fler privatpersoner startar enskilda insamlingar på hemmaplan beror inte bara på ökat behov med fler människor som är arbetslösa, utförsäkrade eller papperslösa. Det har även blivit enklare. Spridningen på till exempel Facebook är snabb.

– Tidigare var det inte lika lätt. Är du skicklig i sociala medier kan du snabbt skapa ett starkt socialt nätverk som gör goda gärningar. Ser man att andra gillar och vet att andra ser att man bidrar till en ideologisk rörelse så vill man vara med, säger Bengt Starrin, professor i socialt arbete på Karlstads Universitet.

Att de behövande finns någon kilometer bort, och inte på andra sidan jordklotet, påverkar också.

– Ju närmare desto mer kött och blod på problemet och desto lättare är det att ta egna initiativ.

Men behovet av att få ge, att hjälpa sin nästa, är inget nytt. Tvärtom.

– Ända sedan tidernas begynnelse har viljan till goda gärningar beskrivits som kännetecknande för människan – de som konkurrerar ut de onda. Vi vill göra gott och hjälpa andra och vi ser att människor mår bra av att hjälpa andra.

Men saken är komplex. Välgörenhet bygger på att någon ska tigga, någon ska stå på andra sidan med utsträckt hand och tacksamt ta emot. Det står i strid med 1900-talets välfärdsbyggande där Fattigsverige skulle bort. Samhället skulle ta ansvar för sina svagaste och välgörenhet med allmosor till fattiga fick för många en negativ klang.

– Vi är skolade att se människan som offer och den rollen förstärks när vi samlar in till henne. Men man kan samla in och samtidigt rikta strålkastarna på orättvisorna – så den som får inte känner att den är en ynklig person, säger Bengt Starrin.

Föreningen för överskuldsatta, Insolvens, har slutat samla in kläder och grejer.

– Det fungerade inte så bra. Stoltheten gör det svårt att komma och hämta. En del blir nästan förbannade och säger ”Jag vill klara mig själva utan allmosor”. Men har de barn är det skillnad – för barnen behöver grejer och då är det lättare att ta emot. Många är livrädda för att det ska synas på barnen att de är fattiga, säger ordförande Lena Nordqvist.

Föreningen är noga med att inte ge ut pengar. Istället erbjuder man kurser i ekonomi, skuldsanering och kamratskap och för mat hänvisar man vidare till kyrkan vilken inte uppfattas som lika utpekande att gå till.

Att det skett en attitydförändring de senaste åren, att företag och privatpersoner är mer villiga att skänka, intygar flera värmländska hjälporganisationer som Insolvens, Stadsmissionen och Ria.

– Trenden har vänt. Det har blivit lättare att få pengar till välgörenhet. Förut var det inte så vanligt att ge. Vi får kläder och prylar hela tiden. De ser väl att fler behöver hjälp, säger Catharina Widén, föreståndare på Ria-huset i Karlstad som hjälper utsatta med mat och kläder.

Mer från Förstasidan

Stopp i trafiken på 61:an

Eda
13:47

En bil voltade i dag av vägen på väg 61 söder om Anneborg, Åmotfors. Det råder stopp i trafiken.

Annons

VF-TV: Samuelsson inför Pardubice

12:36

Färjestad har chansen att säkra CHL-avancemang hemma mot Pardubice – hör Tommy Samuelssons tankar kring hur tjeckerna ska besegras.

Annons

Hade två kilo amfetamin i kasse

11:29

I början av juli greps tre män i centrala Karlstad med närmare två kilo amfetamin.
Nu har männen åtalats för grovt narkotikabrott.

Annons

Krock i Kristinehamn

09:50

En bärgningsbil och en personbil har krockat på Västra Ringvägen i Kristinehamn.

Konsum Värmland-butikernas öde avgörs i dag

Vinden har vänt för Coop i Vikene

09:23

Blir Coop kvar nära dig i Vikene?
– Om kunderna handlar i den stora kundvagnen så tror jag det går bra, säger Kicki Andersson, affärsbiträde hos Konsum sedan 30 år.

SHL 14 dagar kvar

Inget annat mål än guld

08:02

I söndags avgjorde Johan Ryno, 29, med ett slagskott upp i nättaket. Och nyförvärvet från Leksand tar med sig en bra känsla hem från matcherna i Schweiz och Tjeckien.

Pulsklockor på under isträningen

07:47

Båda Färjestads målvakter hade pulsklockor på under tisdagens träning.
– Det handlar om att samla data, säger målvaktscoachen Maciej Szwoch.

VF-TV: ”Fantastisk miljö”

19:08

Färjestads tränare Anders ”Ante” Karlsson ger sin syn på sin första tid i klubben och han berättar även hur träningsupplägget den kommande tiden.

Skogs: SVT-experten var jäkligt jobbig att spela med

09:42

Hypotetiska frågeställningar där allting ställs på sin spets.
Nye Färjestadsbacken Tomas Skogs är först ut i VF-sportens intervjuserie "Tänk om...” och han passar då på att ge en känga till SVT-experten Patrik Ross.

Trafikolycka i Karlstad

07:55

Flera bilar ska ha krockat på väg 61/62 vid avfarten mot Trossnäs, Edsvalla.

Annons

Köp lösnummer

Annons
Annons

Prenumerera

Senaste webbisen

Namn: Grete Sörensen
Födelsedag: 2015-06-16
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons