Blunda inte för klimathotet

Förutom minskad fattigdom syns en ökad medellivslängd, minskad analfabetism och att fler kvinnor får möjligheten att arbeta. Ett av de av FN uppsatta milleniemålen om att halvera fattigdomen i världen innan 2015 är med andra ord på god väg att uppfyllas. I allt det positiva som globaliseringen för med sig så finns det dock problem vi inte får blunda för, där ibland klimathotet.

Klimathotet är en av vår tids största utmaningar. En utmaning som jag tror är möjlig att lyckas besegra, utan att bekämpningen av fattigdomen blir lidande.

Koldioxidutsläppen är den största bidragande faktorn till klimathotet. Trots en historia med flertalet internationella avtal och överenskommelser ses en ökning av utsläppen. Kyotoprotokollet från 1997, att minska de globala utsläppen med minst 5,2 procent fram till 2012, är ett sådant exempel. Sverige är ett av få länder som lyckats uppfylla de överenskomna målen, men globalt har utsläppen ökat.

Ska vi få bukt med de stora miljöproblemen så är det på den internationella arenan arbetet måste ske och avtal fyller en stor funktion, men något saknas.

Ett avtal innebär oftast att ett visst antal punkter åtas att uppfyllas, när inte detta sker saknas idag en instans för att hantera de miljörelaterade avtalsbrotten på internationell nivå.

Ett inrättande av en internationell miljödomstol under FN är en väg att gå och något som behövs för att få mer tyngd bakom dessa avtal.

En sådan instans skulle även kunna användas för att på ett effektiv sätt lösa miljöbrott som sker i internationella vatten och korsar gränser samt eliminera risken för att korruption och särintressen blir avgörande i målet.

Om ett fattigt land får en möjlighet att ta sig upp till en högre levnadsstandard är det förståeligt att denna chans tas.

Det är förståeligt att miljöperspektiven blir åsidosatta när en möjlighet till en väg mot rikedom dyker upp. Med rätt hjälp går detta att undvika. Afrika har länge präglats av en problematik med korruption i flertalet av länderna. Biståndet har hamnat i händerna på krigsherrar istället för att investeras där de bäst behövs. Precis som Folkpartiet vill se bistånd inriktat på demokrati önskar jag bistånd riktat mot miljöarbeten.

Jag vill se att detta bistånd inte bara kommer från Sverige, utan hela EU. Vi har en kunskap inom området att dela med oss av, vi har tekniken som behövs och vi har möjligheterna.

Det är svårt att säga åt en fattig individ att denne inte får hugga ned en hotad skog om det ger en möjlighet till rikedom, men det är möjligt att ge denne förutsättningarna att finna en väg till ett rikare liv utan miljöpåverkan.

Precis som Kina på bara något årtionde gick från nästintill inget, till att bli världens näst största ekonomi spås nu flera av de afrikanska länderna gå en liknande väg. Mellan 2001–2010 hade Angola en tillväxt på 11,1 procent, vilket placerade landet högst i hela världen. Nigeria hade 2009 en tillväxt på 8,3 procent och bedömdes av Citigroup i februari 2011 att bli det landet med högst årlig tillväxt ända fram till år 2050.

Vi ska inte hämma en individs möjligheter till ett rikare liv, att fler i tar sig ifrån fattigdomen är bara positivt, men samtidigt så ska vi inte tillåta att framtida generationers enda chans att uppleva en vacker natur ska behöva bli genom fotografier från förr.

Vi liberaler tror på vikten av att ge varje individ starka och likvärdiga förutsättningar till ett bra liv. Ett starkt riktat miljöbistånd och en internationell miljödomstol behövs, inte bara för dagens generationer, utan även för framtida.

Robert Andersson

Hammarö

Sammankallande i Liberala ungdomsförbundets miljöpolitiska arbetsgrupp