På spaning efter möjligheter

Ann Otto tog sig an uppgiften i juni i fjol. Hon servar både tjänstemän och politiska beslutsfattare med underlag. Men självklart har man arbetat med omvärldsanalyser inom Region Värmland tidigare.
– Vi har ju strateger inom våra fyra stora områden – kompetens och utbildning, näringsliv och arbetsmarknad, IT och kommunikation samt kultur och fritid. De analyserar omvärlden utifrån sina specialkunskaper. Även andra tjänstemän arbetar med analyser, på olika nivåer. Jag fungerar som samordnare, säger Ann.
– Vid taktisk analys utgår man exempelvis från väntade beslut. Hur påverkar de oss? Vad ska vi göra för att hamna rätt?
– Ta den nya gymnasieutredningen. Vad betyder det för våra kommuner om eleverna friare får välja studieort? Ska de nischa sig eller ska de försöka ha så många gymnasieprogam som möjligt?
– Ett annat exempel är den nuvarande regeringens starkare betoning av regional tillväxt. Tidigare använde man angreppssättet regional utvecklingspolitik. Då handlade det mer om utjämning mellan regioner. Nu kan vi se ett tydligare fokus på redan befintliga vinnare.
– Än märker vi inga effekter i den medelstilldelning Region Värmland får från staten, men visst kan det komma. Vi trycker på näringsdepartementet för att få besked om hur de tänker. Det kan ju få mycket stora konsekvenser för kommuner i Värmland.
– Där finns det mycket att lära av. Målarmästarna har en intressant omvärldsanalys på sin hemsida, tipsar Ann.
Hon skulle dessutom vilja få igång ett nätverk av analytiker i länet.
– På riksnivå finns det. Men vi borde samarbeta mera regionalt. Det finns ju analytiker både i banker, företag, kommuner och på andra ställen, säger hon.
Som trendspanare ser Ann Otto i dag två tydliga trender som starkt påverkar Värmland. Dels är det klimatfrågorna, dels är det den ökande individualiseringen.
– De yngre sätter det personliga i fokus. De väljer utbildning för att förverkliga sina önskningar. De byter jobb oftare. De ställer krav på arbetsgivaren och visar inte samma solidaritet som de äldre gjort. De vill välja själva i högre grad än tidigare. Livsstilen blir allt viktigare.
– Det här är naturligtvis saker som vi måste ta hänsyn till.
Men det räcker inte med att lista tänkbara framtidsscenarier. Arbetet måste göras systematiskt. Ann Otto och hennes kolleger jobbar efter en checklista kallad Epistel M efter begynnelsebokstäverna ekonomi, politik, institutioner, sociala förändringar, ekologi, lagstiftning och media.
– Checklistan är ett verktyg som ger oss struktur på vår spaning, säger hon.