Lördag, 25 mars - vecka 12
Ledare

Ingen förlust om Nordea drar

Foto: Adam Wrafter/SvD/TT

Skattebetalarna jorden runt fick betala för finanskrisen 2007-2008. Tusentals miljarder gick till olika räddningspaket för att hålla bankerna under armarna. Även svenska banker fick hjälp från staten, skattebetalarna gav till exempel Nordea 5,6 miljarder kronor.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Sedan dess har reglerna skärpts för att undvika nya krascher. Högre krav på kapitaltäckning har ställts för att bankerna ska ha en buffert vid en ny kris. Varje nytt krav väcker ett ramaskri från bankdirektörerna.

Den borgerliga regeringen sänkte bolagsskatten i två omgångar med sex procentenheter. Bankerna har stadigt blivit rikare och vinsterna har växt. Vanliga sparare får noll procent i ränta, allt medan räntegapet mellan in- och utlånade pengar fyllt på bankernas egna konton.

De fyra svenska storbankerna går strålande bra. I fjol blev den sammanlagda vinsten efter skatt över 80 miljarder kronor. Bäst gick det för Nordea som gjorde en vinst på hela 40 miljarder kronor. Aktieägarna fick 25 miljarder av dem i utdelning när banken höll bolagsstämma i veckan.

Regeringen tycker att det är rimligt att bankerna bidrar mer än i dag till det gemensamma samhällsbygget. Finansdepartementet drog nyligen tillbaka ett förslag om bankskatt, som hade slagit hårt mot de små lokala bankerna och livbolagen. Det var klokt att det aldrig blev verklighet.

I stället föreslog finansminister Magdalena Andersson att bankernas avgift till en krisreserv skulle höjas med tre miljarder kronor 2018 och sex miljarder året därpå. Det är ett rimligt och ganska modest förslag för en bransch med stora vinster och stora risker.

Det startade ett ordkrig mellan regeringen och Nordeas högsta ledning. Bankens styrelseordförande Björn Wahlroos talade vid stämman om ”expropriering” och att ”banksektorn inte kan vara en ko som man mjölkar ändlöst”. Det är våldsamma överdrifter, det är snarast bankerna som mjölkat spararna på pengar.

Bankens vd Casper von Koskull hotar med att flytta bankens huvudkontor från Stockholm till ett annat land med bättre villkor. Magdalena Andersson tar dock hotet med ro.

Hon konstaterar lugnt att luften är fri och Nordea får göra som de vill. En flytt kan de svenska skattebetalarna faktiskt tjäna på. I och med att banken nyligen flyttat sina nordiska filialer till Stockholm är det Sverige som får stå för risken och insättningsgarantin även för danska och finska kunder om banken skulle gå omkull.

Nordea vill inte ta något som helst samhällsansvar. De tar ingen hänsyn till kunderna när kontor på glesbygden läggs ner. De vill undvika så långt det är möjligt att bidra till att finansiera den gemensamma välfärden.

De beter sig som ett riskkapitalbolag som letar efter lägsta möjliga skatt. Så varför inte låta Wahlroos och von Koskull dra vidare till något annat land. De svenska kunderna kan gärna byta till andra banker, som har bättre folklig förankring och förstår värdet i att betala skatt.

Rätta oss
1 / 1
Nordeas ordförande Björn Wahlroos och vd Casper von Koskull delade ut 25 miljarder kronor till bankens ägare i veckan, men betala en avgift till en krisreserv i staten vill de inte göra.
Aktuell artikel (1 av 8)
Ingen förlust om Nordea drar

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!