Här ska tänkas på döden

– Vi tänker oss att mormor och barnbarnet kan gå hit tillsammans, säger Liza Ay Hermansson.

För mormor blir det en delvis nostalgisk upplevelse, eftersom utställningen till stora delar bygger på föremål ur museets samlingar. Vem över 60 minns till exempel inte hur de vuxna förr bar sorghattar med flor vid begravningarna?

En del av det utställda är också inlånat från stiftets kyrkor.

– Huvudsakligen utgår vi från Värmland, kristendom och 1800- och 1900-talen, konstaterar Liza Ay Hermansson, men hoppas ändå att besökare med andra religioner inte ska känna sig utestängda.

Och för all del: nutiden finns också på plats – liksom framtiden. Detta i form av superdesignade kistor för både vanliga kistbegravningar och ekologiska begravningar av frystorkade och söndervibrerade kroppar! Promession heter det sistnämnda förfarandet, uppfunnet i Sverige och än på utvecklingsstadiet.

Här står smidda gravkors, sådana som framför allt ses i Ekshärad och Dalby, sida vid sida med foton på nutida minnesplatser över en bortgången, här ligger avgjutningen av Selma Lagerlöfs händer och Gustaf Frödings dödsmask i montern intill kulörta prydnader från firandet av de dödas dag i Mexiko.

I Liza Ay Hermanssons tankar består utställningen av tre delar. Först tankarna på döden i livet, med några målade och skulpterade vanitasmotiv – de som ville påminna om människans dödlighet med dödskallen som en ingrediens. Sen: vad vi omedelbart gör när någon dör. Och till sist vad som händer efteråt, hur vi skapar minnen att bevara av den bortgångna.

Och det är inte bara blandningen som är djärv. Med hjälp av en inhyrd formgivare, Göteborgsarkitekten Andreas Lyckefors, har museets stora utställningshall ”byggts om” och fått en svart gång mellan de vita utställningsytorna. Ovanpå de svarta väggarna växer en trädallé.

– Vi sänker oss six feet under, förklarar han.

– Samtidigt refererar gången till en tempelarkitektur.

Ett rum för samtal om döden men också för ro och vila, hoppas Liza Ay Hermansson som, så pedagog hon är, avstått från förklarande texter vid de utställda föremålen. De finns i stället i ett häfte att låna

De texter som står att läsa på väggarna är mest poetiska, verser och sångtexter.

Göran Bengtsson, kyrkogårdsvaktmästare i Östra Ämtervik och därtill god historieberättare, förrättar lördagens invigning.

Under hösten kommer också att anordnas program i anslutning till utställningen.