När djurhälsan får råda

Men så gör vi inte på landet – där tar vi istället hjälp av veterinären. Eller travtränaren eller hunduppfödaren...

Min tillit till denna speciella sorts alternativa vård grundades tidigt – bror min fick i unga år stora, variga bölder på höften. Läkarna kliade sig i huvudet och ordinerade diverse salvor som inte hjälpte stort. Veterinären kastade ett öga på bölderna och sa ”Ät filmjölk!”. Det gjorde brorsan och bölderna försvann. Jag testade samma huskur då jag själv några år senare drabbades av samma sak och si! bölderna försvann då med!

Sedan delade jag hus med en veterinärska som tillika var expert på hund- och kattfoder. Hon testade till exempel grönläppad kammusslekapslar på mig och o, vad frisk jag blev av dem ett tag.

Så när kamraten hundtränaren rekommenderar nyponmjöl och djävulsklo för tilltagande artros, köper jag det direkt. Djävulsklo (afrikansk ört som odlas för sina rötters skull) är medicinskt bevisat verksamt mot artros och finns som kapslar i hälsokostaffärer.

Nu är kamraten inte preparatfantast nej, riktigt naturligt ska det vara! Följaktligen beställer jag hem både nyponmjöl och mald djävulsklo via nätet – flera kilo för att få det fraktfritt.

Efter kamratens anvisning blandar jag pulvret med lite vatten och skedar i mig. Nyponmjölet – mums men djävulsko... djävulskt var namnet! Som att äta galla. Jag stirrar på mitt dyra kilo och tänker att jag bara måste få i mig det och det tar... ungefär hundra dagar... och HUR ska jag klara det?

”Man vänjer sig” säger kamraten men det är svårt att tro att något så genomvidrigt kan bli uthärdligt.

Jag blandar med yoghurt och lite lemon curd och får i mig eländet. Det tar minst två veckor innan effekten lär komma så än vet jag inte – men faktiskt börjar jag bli förtjust i smaken... och en biverkan är att jag blivit betydligt piggare.

Så min tilltro till djurhälsovården är obruten.