Magiska samtal

Där föreningar och organisationer visar upp sina verksamheter med ungdomar för ungdomar. Har vi tur med vädret blir det magiskt med dans, musik, eldar och jämförelsevis glädjande nyktert.

Detta vet jag eftersom jag på fritiden engageras i ”upplevelseteater” på Teater Mimulus. Därför fann jag mig förra året som vitsminkad spökhusdirektör som skickade in hugade i vårt spöktält. Året innan var jag ”Madame Zezilia” och erbjöd drömtydning i vår tinkervagn. Jodå, jag har viss kompetens på området, har en gång gått kurs i ämnet på Dömle, i Sankt Lucasstiftelsens regi, så det var minsann respektabelt.

Madame Zezilia var tänkt som liten sidoaktivitet men blev oväntat stor succé, därför har vi beslutat att låta henne återvända för ett gästspel i år. Och nu får jag erkänna att jag börjat tassa i charlatanernas utmarker – för året tänker jag nämligen introducera en Tarotlek och har lagt en hel del möda på att lära mig symboliken på kort som ”Den hängde”, ”Magikern” och ”Djävulen”.

Jag har aldrig anlitat en spådam i hela mitt liv och har mycket lite till övers för verksamheten.

Eller har haft ska jag kanske säga för när jag börjat sätta mig in i symboliken ser jag oanade möjligheter...

Att tala med tonåringar om livet är ju inte det enklaste. Det är alldeles för lätt att hamna i förmaningar (akta dig för...) eller nostalgi (när jag var ung...) men med drömtydningen kom ett nytt perspektiv. Som diplomerad coach (jajamän!) kunde jag ställa rätt frågor för att få berättaren att börja reflektera över viktiga frågor i sitt liv.

Alltså – det där som på kulturnatta ser ut som en utklädd käring som sitter i ett tält och mumlar magiska saker är i själva verket en högst seriös livscoach med passion för att stötta ungdomar.

Eller så är det bara teater...