Det är uppkäftigt att inte sluta avtal

Vid inskrivningsmyndighet och tingsrätt.

Rätt ska vara rätt, och vad vi vet om framtiden? Inte ett dugg, mer än att Värmlandstrafik uppenbarligen ska klubba själen är länstågtrafiken nästa fredag.

Mammon härjar fritt, vare sig det gäller tåg eller cykelbanor. I Åmotfors har Eda kommun tagit sig friheten att bygga cykelbana över folks tomter, förvisso efter muntliga uppgörelser men utan att ett år senare ha verkställt löftet om servitutsavtal.

Det är väl uppkäftigt.

Man kan ju tycka att det hade varit klyftigare att lägga asfalt på vägen genom Åmotfors än på privata tomter. Om inte annat som ett förskott för den evighet som Trafikverket tar på sig för att göra och göra om övergångsställen och öar i gatunätet utan att bli färdigt. Förrän nästa år.

Arvika kommun bar sig inte bättre åt när de byggde den nya gång- och cykelvägen i Dottevik. De grävde först och frågade sen, när de fått klart för sig att det var på annans mark.

Det ger ingen bra signal till oss ömkliga medborgare som ändå säger ja och amen till allsmäktighetens besked för att få lov att sätta spaden i marken.

Det var för att få anlägga ett nytt avloppssystem kan jag berätta. Bor man på vischan och har tvåkammarbrunn ställs man inför detta faktum förr eller senare. Att byta, enligt regel.

Så klart. Hundra tusen är väl inte ett skit att gnälla över.

Desto mer angeläget att kommunens anvisningar är korrekta så att de två provgropar som skall grävas inte blir större än nödvändigt, för att inspektören ska kunna ta sig ner och studera jordmånen sades det. Det hade räckt att ta två jordprover med borr visade det sig.

Om vi fått veta det hade vi sluppit länspumpa de stora groparna och sedan flytta hela anläggningen för att den normala jordfiltreringen var fördärvad.