Torsdag, 17 augusti - vecka 33
Krönikor

Inte alla förunnat

Vi kan räkna med gott om godis, till barn som vuxen, under påsken. Vi kan köpa det vi ser, få det vi pekar på. Det är inte alla förunnat.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Det är det inte alls för den gamla mannen som stod sist i kön till det kontrollerade utlämningsstället i gathörnet mittemot ”casan” vi hyrde i Pinar Del Rio. Redan tidigt på morgonen köade kubaner med rätt till sötpotatis och andra rotfrukter, papaya, mango eller den frukt som erbjöds i den mörka, murriga och lindrigt sagt ofräscha kiosken.

Jag ställde mig efter mannen. Han verkade pratsjuk. Vi satte oss på trottoarkanten i den starka morgonsolen. Han visade mig ransoneringshäftigt med de beskärda delar han hade handlat hittills i år, signerade ifall det blir kontroll, och skulle få handla resten av 2017.

Tre gånger om året får han köpa en säck potatis, annars ris i lösvikt. Han skulle sätta värde på blott ett enda ägg.

Kuba är annorlunda, sparsmakat i de flesta avseenden men också oerhört generöst för att det är folkets attityd och sinnelag. Kommer bussen två timmar senare än utsatt tid så ska man nog sätta värde på det. Nästa skulle gå fyra dagar senare. Om det fanns biljetter kvar.

De är inte så bortskämda som vi, neröver Karibien. Den gamle stridsflygaren från Fidels tid ville ha mina sandaler. Hellre än ägg skulle jag tro.

Han bor i ett väderbitet hus i Varadero. Jag glodde. Han kom ut,. Vi gick in i dunklet, till rummet med ingrodda och solkiga möblerna, och ännu värre var köket. Men han ville visa, och berätta. Om klippen på sig själv och Che Guevara, om den slitna rebellskjortan och träbenet.

Fick han det bättre efter revolutionen? Han svarade, med en honnör.

Det var något äggstra att träffa Luis Alaman Soto.

Rätta oss
Aktuell artikel (1 av 8)
Inte alla förunnat

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!