Please Mr Konsument?

Finns det ett larvigare ord. ”Konsument”.

Ett ord som det hörs lång väg att det är fel på. Ett ord som förvandlar en människa till en enhet predestinerad att långsamt och inte så medvetet tugga i sig hela vår värld.

Så fort en ny pryl hittas på av kluriga små, omogna män ska den marknadsföras av rätt personer och prackas på konsumenterna, förpackas på ett effektivt och attraktivt vis och sen – fantastiskt – så sitter vi med nästa produkt som människor utan personlighet bara måste ha.

Absolute dummerskiva tusenelva, iFån 75.

Åka till Indien för att koppla av med yoga.

Appar i form av öldrickningsillustration och monster som pratar.

Saker som vi kanske inte behöver.

Samma sak med folk som ständigt klagar över det hårdnande arbetsklimatet (vem gör inte det?). Vad kan det bero på undras det med bekymrad utarbetad min.

Jo.

På att vi släppt de små, omogna, verklighetsfjärmade männen för långt. Att vi inte har modet att avstå från en skenande löneutveckling och drömmen om ett overkligt bra liv.

De kan gärna få försöka locka oss köpa skit i alla former men vi behöver ju inte gå med på det.

Vi måste ju inte ha precis samma skit som grannen bara för att grannen har den allra senaste mest moderna skiten.

Så please Mr Konsument. Gör nu ett aktivt och personligt val – det ligger ju i tiden.

Bränn din iPhone på bål.

Åtminstone den från förra veckan?