Flygtur med PV:n

Jag var tolv och begrep inte hur min jämnårige klasskamrat bar sig åt för att få bilen att göra som han ville. ”Rallysträckan” han sladdade fram på var en privat traktorväg i kanten av en åker någonstans på Värmlandsnäs.

Så ofta vi kunde tog jag, Göran och ibland Pelle våra cyklar och trampade hem till Lars-Erik. Det var nämligen hos honom det hände roliga och lite ”farliga” saker.

En gång hade han fått tag på en skrotfärdig PV vars motor hade dubbla SU-förgasare. Jag minns hans glittrande blick när han förkunnade att ”idag ska jag flyga med PV:n”.

Därefter drog Larsa på sig hjälmen, varvade upp motorn och for iväg mot en liten ramp längre bort på traktorvägen. Hur lång flygturen blev vet jag inte men bilden av fladdrande skärmar och en motorhuv som for upp vid landningen har etsat sig fast på näthinnan.

Vi som var med den gången kände nog allesammans att grabben bakom ratten hade en framtid som rallyproffs.

Ett antal år senare när Lars-Erik Torph tagit sina första VM-poäng spådde många motorexperter att Säffleföraren så småningom skulle bli Sveriges näste världsmästare i rally.

Men ödet ville annorlunda.

1989 omkom han i en tragisk olycka i Monte Carlo där han var på plats som åskådare. Killen som 16 år tidigare fräst fram med sina skrotbilar på en traktorväg blev bara 28 år.

Jag säger tack Larsa för alla spännande (men lite dumdristiga och förbjudna) biläventyr i pojkåldern och att du lärde mig hur man ”tunar” en Crescent Compact.