Fredag, 26 maj - vecka 21
Karlstad

En söt historia med beska lärdomar

Foto: Håkan Strandman

Alla hjärtans dag-firande sötnosar fick på tisdagen chansen att lära sig mer om den kulturella bakgrunden till vårt sötsug.

– Vet ni hur mycket socker vi äter egentligen? Jo cirka ett kilo i veckan, säger Kristian Petrov.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Publiken under lunchföreläsningen på Universitetsbiblioteket i Karlstad drar samfällt efter andan. Det var en siffra ingen gissat ens i närheten av.

– Jordbruksverkets statistik säger att vi konsumerar cirka 40 kilo per år. Men då är det rent socker de menar. Alla nya produkter är inte inräknade. Se till exempel på den här, säger Kristian Petrov och vänder på asken med geléhjärtan som bjuds Valentindagen till ära.

– Här står det glukossirap först, sedan socker. Och räknar man in sådana ingredienser kommer vi minst upp i 60 kilo socker på ett år. Konsumtionen har ökat med minst en tredjedel sedan 1980-talet, hävdar Petrov.

Han är docent i idéhistoria och universitetslektor i kulturstudier på Karlstads universitet och har sedan 2010 publicerat flera akademiska skrifter om socker. Men hans intresse för det idéhistoriskt perspektiv på sötsaker går längre tillbaka än så.

– Personligen blev jag intresserad när jag fick barn 2003. Medan min fru och mitt barn var på BB gick jag och åt lunch på en thairestaurang. Det var buffé så jag åt ganska mycket. Men efter en halvtimme var jag hungrig igen och tänkte ”ska det vara så här?”.

Kristian Petrov började

<>Där berättade han bland annat att socker kom till Sverige först på 1300-talet och då inte till några bredare folklager. Det var den rika eliten som använde sockret – som medicin och krydda.

– När Linné sedan sa på 1700-talet att han trodde att socker gav tandvärk var det ingen som ville tro honom. Det dröjde 200 år innan det var bevisat. Fram till dess användes socker som medicin MOT tandvärk, berättar Petrov.

En annan pikant detalj från 1700-talet är att Cajsa Warg kritiserades för att använda för lite socker i sina recept.

Sedan kolonialmakternas

<>– Men vitt socker krävde svart blod, säger Petrov som påpekar att sockerkonsumtionen är kulturellt betingad.

– Urfolken hade det inte i sin kost ursprungligen.

Det är först sedan sista fjärdedelen av 1900-talet som sockret började ifrågasättas, men då i skuggan av kolesterol och fett.

– Smågodispriserna har inte stigit på 30 år sett till prisindex, EU definierar socker som ett strategiskt livsmedel och jag har ibland fått upprörda reaktioner från dietister när jag påpekat hur hög vår konsumtion är, säger Kristian Petrov.

– Det finns ju en hel del socker i maten som vi kanske inte tänker på. Pasta innehåller till exempel 70 gram kolhydrater per 100 gram, vilket sett till energimängd och typ av energi ligger ganska nära energiinnehållet i socker. De nordiska näringsvärdesrekommendationer som finns är ju en kompromiss mellan vetenskap och vad som är ekonomiskt och politiskt möjligt.

Kristian Petrov tror inte att sockret rubbas så lätt i en djupt rotad fikakultur som vår.

– I alla hälsoråd som ges så är det störst fokus på maten, inte sötsakerna, och på att vi ska röra oss mer. Men fysisk aktivitet är bra för att hålla vikten, inte för att gå ner i vikt. Tänk på alla gymnasietjejer som läser tränings- och bantningstips och kanske hoppar över skollunchen. Sedan går de till kiosken i stället.

Rätta oss
1 / 1

I serien ”Möt en forskare” föreläste Kristian Petrov på tisdagen om sockrets idéhistoria på Karlstads universitet. Och bjöd på både geléhjärtan och en analys av hur mycket socker vi konsumerar.

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!