Torsdag, 23 mars - vecka 12
Hela livet

Julhjälp till de minsta

Foto: Peter Bäcker

Natalina Larssons känslor inför jul och nyår växer för varje dag i och med att hennes dotter Wilma snart blir ett år gammal. Hon föddes efter nyår – tre månader för tidigt – och vägde då mindre än ett mjölkpaket.

Nu medverkar Natalina i ett projekt för att hjälpa andra föräldrar till för tidigt födda som kommer att tillbringa julen på en vård­avdelning.

Artikeln fortsätter efter annonsen

Natalina Larsson vet hur tufft det kan vara att föda för tidigt och har upplevt den period som följer när hennes familj var inlagd på Neonatalvården, på Centralsjukhuset i Karlstad.

– Jag födde min lilla Wilma som vägde 954 gram och var 34 centimeter lång i vecka 26 för snart ett år sedan, berättar hon.

Wilma föddes i Uppsala på grund av att hon var vad som kallas för en extrem prematur. Personalen bar iväg henne i en värmepåse direkt efter födseln och Natalina visste inte ens om hennes barn var vid liv. När Wilmas tillstånd stabiliserats efter några veckor flyttades de till sjukhuset i Karlstad.

– Där låg vi inlagda i tre månader, berättar Natalina.

Det är en lång tid att vara på ett sjukhus. Just därför ämnar projektet som hon är delaktigt i att försöka underlätta för de familjer som får spendera julen på Neonatalvården. Tillsammans med Marina Hansson Larsson och Kimberly Larsson som är ledamöter i styrelsen för Svenska Prematurförbundet så har det bakats lussekatter och julgodis, letats sponsorer och bedrivits en Swish-insamling via ett event på Facebook.

– Där fick vi in 2 000 kronor och Ica Maxi sponsrade oss med ett presentkort på 2 000 kronor, säger Natalina som använt pengarna till att inhandla julklappar och matvaror till Neonatalvården.

Att lite mat eller något som bryter den långa väntan i sjukhusmiljön kan göra stor skillnad, vet Natalina av egen erfarenhet.

– Det är väldigt omtumlande att föda tre månader för tidigt. Jag hade inte ens fått någon gravidmage. Wilma bara kom till världen och vi blev omgivna av pipande maskiner. Då tänker man inte på vad man ska äta eller på att betala räkningar, det finns inte plats för det, för man är så orolig för sitt lilla barn. Vi fick hjälp av min syster som gjorde matlådor så vi slapp åka hem och lämna Wilma. Det underlättade mycket och då bor vi ju ändå i Karlstad, för dem som bor långt från sjukhuset blir allt ännu svårare.

De prematura barnen ska ha det tyst och mörkt. Enligt Natalina hör man bara maskinerna och larmen som går på avdelningen.

– På intensivvårdsdelen sover man inte med sitt barn och det känns som att man besöker sitt barn på en konstig plats, vilket försvårar anknytningsprocessen.

När barnen lämnar intensiven förflyttas man till Familjerummet, där finns möjlighet att sova tillsammans med sitt barn och laga mat, men inte så väldigt mycket mer.

– Det finns en säng för en förälder och en utdragbar säng till den andra. Man får möblera om varje dag för att få plats och har nästan ingen kontakt med någon annan utöver sin familj. Då kan det vara skönt att hämta pepparkakor och glögg och kunna mysa tillsammans.

Om den nyfödda har syskon så är risken stor att föräldrarna inte har möjlighet att ordna med julfirande. Detta ska rådas bot på genom presenter som inhandlats till barnen med speciell tanke på att kunna underlätta tiden när en av föräldrarna är och ser till den nyfödda.

I går överlämnades gåvorna med förhoppningen att de sprider lite extra julkänsla på avdelning elva.

Rätta oss
1 / 2
Marina Hansson Larsson, Natalina och Emil Larsson tillsammans med dottern Wilma lämnade i går över julgåvor till de nyblivna föräldrar som tillbringar julen på avdelning elva på Centralsjukhuset i Karlstad.
2 / 2
Wilma efter födseln för snart ett år sedan. Hon föddes tre månader innan planerat nedkomstdatum. FOTO: Privat
Aktuell artikel (1 av 8)
Julhjälp till de minsta

Dela på facebook

Läs Värmlands Folkblad i digitalt format - redan idag

Du får dagens, gårdagens eller förra veckans tidning - direkt i din mobil eller surfplatta

Jag vill prenumerera!