Hos Snuppe i Gullkroken står tiden stilla

För att VF:s reporter och fotograf ska hitta möter Snuppe oss vid Utmarksmuseet i Ransby. Därifrån är det bara 400 meter till Gullkroken, hans 35 kvadratmeter ”stora” stuga som en gång i tiden var morfaderns snickarverkstad. Eftersom Gullkroken saknar vatten passar Snuppe på att fylla upp två små dunkar när han ändå är vid museet.

– Annars brukar jag hämta vatten på hembygdsgården, hos sonen eller hos grannarna, berättar han.

Snuppe – smeknamnet har han fått efter tomten han spelade i en skolpjäs som liten – har bott i Ransby hela sitt liv och är välkänd i bygden. Flera personer vittnar om hans goda hjärta: hur han ställer upp som barn- hund- och kattvakt eller hjälper grannarna på andra sätt.

– Det är bra sammanhållning här, säger Snuppe lätt generat och plirar med ögonen.

Inte minst barnen på friskolan i Transtrand och Kvistbergsskolan i Sysslebäck vet vem han är, då han brukar hjälpa till att leda deras naturdagar. De vandrar i skogen, steker kolbullar och besöker olika utflyktsmål.

– Ja, alla barn känner mig, även om jag inte känner dom!

En annan sak han är känd för är att hjälpa till med underhållet av Nordvärmlandsleden och andra skoter- och vandringsleder. Det hörde förr till hans jobb, numera görs det av rent intresse.

– Tyvärr krånglar ett knä ibland, så jag kan inte vandra lika mycket längre. Däremot paddlar jag gärna och brukar paddla till Karlstad varje år. Det tar sex, sju dagar.

Bredvid hans lilla gula stuga ligger ett stort, vackert – om än renoveringstörstande – hus. Det äger Snuppe också, och bodde där förut, men han föredrar numera att hyra ut det. 35 kvadratmeter räcker till honom. Låga elräkningar blir det också, då stugan enbart värms upp genom en vedspis.

Inomhus ser tiden ut att ha stått stilla, på fler sätt än ett. Väggklockan pryder visserligen sin plats men har inte visat rätt på många år.

– I september 1983 fick jag nog och tog av mig mitt nya armbandsur eftersom jag tittade på det hela tiden. Sedan dess går jag upp när jag vaknar, lägger mig när jag är trött och äter när jag är hungrig. Fast numera har jag en klocka på mobilen för att kunna passa busstider och sånt.

Mobilen ja, den är hans mest moderna ägodel. För tv eller dator har han inte, däremot en inte helt ny radio som bjuder på lokalnyheterna varje morgon. Därutöver består bekvämligheterna av två kokplattor, en gammal kyl och frys samt en micro i vilken han kokar sin frukostgröt.

För Snuppe är det ett medvetet val att leva enkelt. Tidigare, som gift, bodde han i ett större hus i Ransby och hade bil. Han jobbade bland annat åt Skogsvårdsstyrelsen samt i många år som studiesekreterare på ABF i Torsby. Levde som folk gör mest, alltså.

– Jag trivs med valet jag har gjort och är en mycket glad pensionär. Många motionerar för sakens skull, jag går hellre promenader för att ta mig någonstans. Ibland går jag en mil in till Sysslebäck. Tyvärr måste man gå längs 62:an, vilket inte är idealiskt.

Han fortsätter:

– Istället för att se på tv på kvällarna brukar jag läsa eller lösa korsord. Och tar mjölken slut är det bara att plocka fram en liter ur frysen och tina upp. Dessutom finns det ju torrmjölk. Inga problem!

Sina få räkningar betalar han via autogiro – förutom elräkningen som betalas kontant i Sysslebäck. Helst åker Snuppe buss när ärenden ska uträttas. Faktum är att han gillar bussåkandet så mycket att han två veckor om året åker buss hela dagarna för att se nya platser och kolla hur Värmlandstrafik sköter sig.

Han visar oss runt i trädgården och noterar högt att älgen som ofta kommer på besök visst inte är där idag. Vi tittar på bastun nere vid älven, fortsätter till vedboden (de perfekt kluvna vedträna är hans stolthet) och får även utedasset utpekat.

• Var duschar du? Tvättar kläder? För inte gör du väl det i älven året om?

Snuppe förklarar att han brukar tvätta hos sonen som bor i närheten.

– Duschar gör jag på badhuset i Sysslebäck. Det funkar alldeles utmärkt.

Precis när vi ska promenera tillbaka till Utmarksmuseet kommer Snuppe på att stugan har treglasfönster – och konstaterar skrattande att det är en modernitet i klass med mobilen.