Regnet det bara öser ner

Det går dock att ifrågasätta vilka insatser regeringen gör att minska de skador som det myckna regnandet orsakar. Det handlar både om förebyggande åtgärder och om hjälp i akuta nödsituationer.

Att problemen är stora och växande är ingen nyhet. Sverige kommer att få fler kraftiga skyfall i framtiden som en följd av klimatförändringarna. Det slog klimat- och sårbarhetsutredningen fast för fem år sedan. Utredningen beräknade att översvämningar av bebyggelse kan orsaka kostnader för över 100 miljarder kronor i det värsta scenariot.

Stora problem orsakas av bristfälliga va-ledningar, som inte klarar av att svälja stora vattenmängder. Branschorganisationen Svenskt Vatten räknar med att det behövs investeringar på 200 miljarder kronor de kommande 25 åren.

Intresset är dock svalt. Vilken kommunpolitiker vill gå till val på att byta avloppsrör, när det finns betydligt mer populära vallöften att utfärda? Långsiktigt tänkande belönas sällan av väljarna.

Det behövs pengar från högre ort, säger en ansvarig handläggare på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och pekar i riktning mot regeringen. Regeringen å sin sida hävdar att ansvaret ligger hos respektive kommun.

MSB (Myndigheten för samhällskydd och beredskap) har futtiga 33 miljoner kronor att fördela till förebyggande åtgärder till områden där risken för naturolyckor är extra stor. Det är som en droppe i småländska Emån, när enbart åtgärderna för att säkra Göteborg enligt MSB kostar flera miljarder.

Det statliga stödet har minskat, och försvarsminister Karin Enström (M) känner inte ens till hur stora behoven är. Hon säger bara att det inte är ovanligt att kommuner önskar sig mer pengar.

I går var infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd (M) på plats i drabbade Småland, men några löften om extra pengar hade hon inte med sig.

Så bollas frågan fram och tillbaka utan att några krafttag görs. Regeringen väljer att betala av på den redan låga statsskulden, trots att investeringar för att motverka klimatförändringarna på sikt är lönsamma. De skulle dessutom skapa jobb redan här och nu.

”Utvecklingen” bidrar samtidigt till att stora ytor natur görs hårda med ännu mer asfalt och sten. Skogar kalhuggs nära vattnet, och träden kan inte längre suga upp nederbörden. Det bidrar till ännu högre flöden i vattendragen, med ökad risk för skador som en given följd.

Samtidigt planerar många kommuner för attraktivt boende nära vattnet för att locka nya invånare. Det är riskfyllt och kan i längden bli riktigt dyrt.